Grubbel..bubbel...

Boxas med ord och försöker bygga upp sköldar så att orden inte ska penetrera min sköra kropp och lämna den sargad, men för varje trevande försök blir inte skölden större och starkare utan försvagas och skimrar i sin tveksamhet.

Allt det bra som händer förgås av lönen för mödan, som striden mellan Jing och Jang.
Har slutat glädjas av det goda som händer - vågar inte - av rädsla för att det ska försvinna lika fort.
Varför bekräftas mina misstankar hela tiden?
JAG vill inte att det ska vara såhär!!!
JAG väljer INTE att det ska vara såhär!!  
Varför händer det då?

Jag ler med munnen men tyvärr orkar inte ögonen förneka själen.
Bitterhet...nä... den vägen vill jag inte gå!!

Jag ler mot världen...ser hur hoppet drunknar.. känner hur själen drunknar.. kvävande är sanningen!!
Ljugandet mot sig själv är OK och ett måste i dagens samhälle för att överleva. Men..
Hur gör man om man inte orkar ljuga längre eller om ljugandet tar så mycket energi eller tar över helt så man inte ser skillnad på mot vem det var lögnen var riktad mot?

Kämpar på, biter ihop och ögonen ler men själen skriker av vånda!
Trycket över bröstet växer sig större...
Orden bubblar men hittar inte ut...
ÅNGESTATTACK!!

Ibland händer det att orden pyser ut i ett obevakat ögonblick...vilken vånda...
Biter i tungan försöker styra undan..väja.. ducka.. men orden smet ut...
Lättare att skriva... en ventil för mina tankar... klarar inte att sortera dem...
skrivandet ger mig andrum..en vila för återhämtning..

Att hoppas...ger energi.. men när ögonblicket som skulle gett glädje har passerat.. vad finns kvar då?
Dränage av energi..uttömd på energi.. utarmad och lemlästad... inte ens en tår finns kvar..
bara ett salt spår som minne av vad som varit..

Förbjudna tankar...
Rädsla att dömas... förbjudna tankar...
En ventil...andrum...
Dåre, hjälplös dåre...knasboll... stackare...svaghet..

Nä, det är INTE jag...
Söker.. letar.. stretar på...


RES dig upp och ruska av dig dammet... strid för din lycka!!
"Du är din egen lyckas smed!!"
Spänn musklerna.. plocka upp skölden av hopp och möt världen med självbedrägeriet som ditt svärd.
Attack!!


Strebern...JA, det ÄR jag!
Resonemanget: "så länge det finns liv, finns det hopp..."
Ja, så är det nog...

En omgång till hinner vi med.. kan vi nog gå... // Channa

Oglagabana.... smurf..!

Vintern lyser med sin frånvaro. +5 till + 10 grader om dagarna och knappt någon minusgrad på nätterna. Det är faktiskt november nu så det borde ju vara åtminstone ett par dec med snö och minusgrader...det är åtminstone vad jag hade förväntat mig av november i alla fall. Men inte är jag den som klagar i alla fall,,, njuter som bara den. Med den här långa hösten hinner man få en hel del gjort på gården. =)

Dräneringen som vi lade ner genom hästhagarna har visat sig vara en mycket bra investering. Trekammarbrunnen likaså, även om den grävde djupa hål i våra fickor i år. Men det tror jag nog vi klarar av att hämta oss ifrån det ändå.

Mitt arbete funkar bra. Jag kör på med positiva affirmationer varje morgon, för att försöka lösa klumpen i magen. Men som gumman sa: det löser sig.. när hon sket i vasken. =)  

LCHF är den diet som utprovas nu för att göra några mirakel på min underbara kropp som bara envisas och tycks vilja bli mer... Nikotinet straffar sig nu i efterhand, men trots det är jag både nöjd och glad att jag lyckades sluta med de dumheterna i december 2010. JAA, jag är faktiskt riktigt stolt över den bedriften. =)
Dagliga lunchpromenader i rask takt  (4km / 33 min) men inte så fort att jag blir för svettig, bara varm. =)

Halloween har vi firat tillsammans med svägerskan d.y. uppe på Frösön. Riktigt skoj faktiskt och fantastiska kreationer blev det. =)

// Sleep tight.. with love, Channa

Huvudet fullt !

Sova, vad ska det va bra för? Man sover ju bort en tredjedel av sitt liv ju...

Jag har av någon outgrundlig anledning inte kunnat komma till ro och fått sova de senaste tre nätterna, korta intervaller har jag slumrat, men inte riktigt sovit mig utvilad. Känns som huvudet snart ska sprängas, för det snurrar så mkt konstiga, lustiga och kluriga tankar i huvudet på mig hela tiden, men jag är för trött för att orka samla ihop dem och reda ut dem.

Tröttheten gör en seg och man bara orkar inte göra det där lilla extra...utan man bara trampar på i helst redan invanda och upptrampade spår. Tramp, tramp, tramp...

Var in till arbetsgivaren idag och efterfrågade en förebyggande rehabiliterings utredning innan jag rasar ihop helt, men det går tydligen inte utan medicinskt underlag, mao sjukskrivning på minst tre månader... =( vill inte!!!

JAG vill hitta en lösning - inte skapa fler problem...

Så nu ska jag vända mig till läkaren och se vad han säger om det svaret och vad man ska göra, och under tiden jag väntar på den tiden går jag nog förbi huvudskyddsombudet för att kolla upp vilka arbetsmiljölagar och regler som gäller i min situation...

Med det beslutet fattat hoppas jag att tankarna ska stilla sig - men rusar istadigt vidare och bildar ett summelsurr av kaos.

Nä , för trött för att reda ut nå mera tankar, imorrn blire en träff med sjukgymnasten igen innan ytterligare ett arbetspass.

// ciao ciao Channa

Nu går det att kommentera min blogg

Äntligen har jag hittat inställningen för att låsa upp min blogg, så att det går att kommentera i den även om man inte är medlem på blogger. Så kommentera på bara!

//Channa

Lite drömhästar

Drömma kan man ju alltid göra, eller hur!

Antingen ska det vara frieser de är sååå läckra.
Kolla bara dessa bilder...ååååh...dream dream beautiful dream...

Eller så ska det kanske bli en P.R.E Andalusier... De är oxå urtjusiga rejäla hästar.

Men just nu önskar jag inget hellre än att få rå om min egen lilla holsteiner och att han ska må bra och få sin skada lagad så vi kan få ut så många år tillsammans som möjligt.
Drömma kan man ju alltid göra.. realistiskt så kommer aldrig min plånbok öppna sig för så fina hästar eftersom det enda som trängs i min plånka är dammtussar och ekon..=0| //Channa

Droppen

Genom att adoptera denna droppe och placera den på er egen hemsida/blogg visar ni sympati för alla utnyttjade barn som finns på vår jord. Droppen är en symbol för alla barn som lider i sin ensamhet

Jag adopterade denna droppe från min svägerska