Tjoho..................Nu är den ivägskickad....tentan alltså...Såååååååååååååå...skönt!!!
Nu ska jag bara slappa...ehe... tills imorgon iaf... för då är det dags att ta itu med de andra kurserna som jag försakat denna vecka........
Soligt har det varit idag oxå... På förmiddagen kom de förbi och lade på mer kross på min ridbanebotten...Nu känns det som att våren äntligen är här...
Naturligtvis fick jag dem att skotta bort hästskiten i hagen med traktorn oxå... så nu slapp jag det, skönt!! Har varit gruvsamt!!!
Hoppas på sol imorgon oxå...man blir som så mycket gladare då, även om jag ska sitta inne på jobbet och senare på bibblan...
Bilen ska besiktas imorgon oxå...håll tummarna att den går igenom!!!
Den ska ju säljas...Någon som vill köpa en Sonata som har gått 14 tusen mil?? Urtrevlig bil!
Imorgon blir det lönesamtal oxå ... yikes - det är lite läskigt! Det var länge sedan jag var med om det... // kramiz Channa
måndag, april 06, 2009
söndag, april 05, 2009
Slutfasen................
.......på tentan... efter allt stoffsamlande och sammanställande är det bara diskussionen kvar att skriva. Men uj, uj, uj....i vilken ände ska man börja. SUCK!
Idag var det bara för fint vårväder för att sitta inne - så imorse for jag först iväg på folkan för att kolla om jag kunde hitta några kläder till barna på bytardagen.. sedan handlade jag lite käk -grillkorvs förstås. Väl hemma städade jag ur min bil eftersom den ska besiktas på tisdag. Maken hade börjat röja i vårt förråd redan så när jag var klar med bilen var det bara att hugga in och hjälpa till. Alltid en massa att köra till skroten.
Jag kan inte fatta hur man kan samla på sig så mkt skit under ett år - för det är ju på den årliga vårstädningen man upptäcker allt onödigt man dragit på sig eller sparat under året.
Nej väck ska det...bort bort bort.......
Sedan fick vi besök av min gamla hund och hennes nya ägare eftersom det var dags för kloklippning igen....
Solen gassade och det var en otrolig vårvärme - man kunde ju inte bara tvinga sig in till tentan iaf. Kaffe m godis och frukt som tilltugg blev det till lunch för ingen hade lust att stå inne och laga mat.
Något senare på eftermiddagen fick vi nytt besök då hade vi dragit igång grillen ute för att käka grillkorv med bröd - naturligtvis utomhus.
Imorgon ska jag ta itu med makens bil och förhoppningsvis har solen skavt tillräckligt på isen så avrinningen har kommit fram - i så fall kan jag ge mig på att tvätta bilarna oxå.
Men imorgon måste jag nog se till att inte vara ute så länge som idag - för det är alldeles för mkt kvar att skriva på tentan.
Hela kvällen, från åtta, har jag suttit och sammanställt resultatet för att kunna bygga upp en diskussion. Men det känns som jag har börjat i fel ände...hmm jag tror jag har hunnit glömma bort hur man bygger upp en korrekt rapport. Suck!
Nåväl klockan gick alldeles för fort men jag har iaf fått ihop 20 sidor - nu ska diskussionen oxå in och den kommer säkert hamna på mellan fem och sex sidor text och jag har endast två dagar till på mig att jobba med den. Dvs. om jag inte jobbar på måndag.
Jag trodde aldrig det skulle vara sååå svårt att skriva en diskussion... men det var det!
Nåväl jag får ta nya grepp imorgon, för nu kommer jag inte längre iaf...
kram och natti // Channa
Idag var det bara för fint vårväder för att sitta inne - så imorse for jag först iväg på folkan för att kolla om jag kunde hitta några kläder till barna på bytardagen.. sedan handlade jag lite käk -grillkorvs förstås. Väl hemma städade jag ur min bil eftersom den ska besiktas på tisdag. Maken hade börjat röja i vårt förråd redan så när jag var klar med bilen var det bara att hugga in och hjälpa till. Alltid en massa att köra till skroten.
Jag kan inte fatta hur man kan samla på sig så mkt skit under ett år - för det är ju på den årliga vårstädningen man upptäcker allt onödigt man dragit på sig eller sparat under året.
Nej väck ska det...bort bort bort.......
Sedan fick vi besök av min gamla hund och hennes nya ägare eftersom det var dags för kloklippning igen....
Solen gassade och det var en otrolig vårvärme - man kunde ju inte bara tvinga sig in till tentan iaf. Kaffe m godis och frukt som tilltugg blev det till lunch för ingen hade lust att stå inne och laga mat.
Något senare på eftermiddagen fick vi nytt besök då hade vi dragit igång grillen ute för att käka grillkorv med bröd - naturligtvis utomhus.
Imorgon ska jag ta itu med makens bil och förhoppningsvis har solen skavt tillräckligt på isen så avrinningen har kommit fram - i så fall kan jag ge mig på att tvätta bilarna oxå.
Men imorgon måste jag nog se till att inte vara ute så länge som idag - för det är alldeles för mkt kvar att skriva på tentan.
Hela kvällen, från åtta, har jag suttit och sammanställt resultatet för att kunna bygga upp en diskussion. Men det känns som jag har börjat i fel ände...hmm jag tror jag har hunnit glömma bort hur man bygger upp en korrekt rapport. Suck!
Nåväl klockan gick alldeles för fort men jag har iaf fått ihop 20 sidor - nu ska diskussionen oxå in och den kommer säkert hamna på mellan fem och sex sidor text och jag har endast två dagar till på mig att jobba med den. Dvs. om jag inte jobbar på måndag.
Jag trodde aldrig det skulle vara sååå svårt att skriva en diskussion... men det var det!
Nåväl jag får ta nya grepp imorgon, för nu kommer jag inte längre iaf...
kram och natti // Channa
söndag, mars 29, 2009
Tentatider...igen!!!
Jahapp, nu har man ånyo nått tentaperioden igen. Den här gången känner jag dock att jag inte är lika väl förberedd som tidigare. Var månde detta sluta!
Motivationen är inte på högsta nivå trots att ämnet vi nu läser borde vara mycket intressant... bidragande orsak tror jag kan vara att annat distraherar mitt fokus just nu. Som t ex. ett förestående hästköp (läs mer om det på mina hästars blogg) och dessutom struliga direktiv och rejäla (läs omänskliga) uppgifter från högskolan.
Jag kämpar tappert på för att komma igenom litteraturen - men fokus vill inte infinna sig...suck!
Än så länge..peppar, peppar... så har jag inte missat någon deadline och det är inte min intention heller...men med denna "workload" så är det frågan om man orkar hela vägen.
Jag har fått halvera min arbetstid för att ha en suck att hänga med i tempot... sjuka barn gör inte saken lättare.
Nåväl, jag tror att allt ordnar sig i alla fall, bara jag får ett avslut på hästaffären och kan släppa den distraktionen. Men då blir det antingen att hitta en annan eller så måste jag skapa tid för at träna min nya häst..hehe.. ja, alltid är det något.....
När man pluggar har man tydligen inget liv... ofta önskar man att man var klar och endast arbetade - så man kunde njuta av fria kvällar - för det är obefintligt med sådana nu! Men å andra sidan gillar jag pluggandet eftersom man får styra sin tid själv i mångt och mycket och sedan så läser man ju för sin egen skull.
Oj, vad deppigt inlägget blev...hmm...ja, men det är lite stressigt nu.....
Eleonore trillade ner från ett träd med ansiktet före i torsdags på skolan. Då jag mötte upp personal och dotter på sjukstugan såg Eleonore ut som hon gått nio ronder mot Mike Tyson. Stackars liten!
Hon hade bitit sig ordentligt i underläppen, men i övrigt var hon oskadd frånsett några skrubbsår i ansiktet. Hon var lätt chockad men repade sig fort. Läkaren som kollade henne talade om att de inte syr inne i munnen utan slemhinnorna läker så fort ändå.
Vi hämtade lillasyster på dagis och sedan for vi hem och mumsade på glass och sedan fick Eleonore sitta med isbitar på sina svullna läppar. Jag lade på lite xylocain så det inte skulle göra så ont.
Hon är så tapper när olyckan är framme, min lilla Eleonore.
Idag är det full fart på henne...
Under fredagskvällen insjuknade lilla Celine i hög feber - ja en olycka kommer sällan ensam - som de säger! Hon låg i hög feber hela lördagen oxå. Men på söndagen så var hon på benen igen.
Vi hade en liten mysstund på lördagskvällen under Earth Hour, då vi släckte ner alla lamporna och sedan tände vi en massa ljus och hade lite godis och så satt vi och löste gåtor tillsammans.
Min make var lite sur för han fick inte titta på slutspelet i fotbollen.
När Fortum kollade hur mycket el som sparats under denna nedsläckning var det BARA 2%. Synd att inte fler ställde upp och släckte sina lampor. // Channa
Motivationen är inte på högsta nivå trots att ämnet vi nu läser borde vara mycket intressant... bidragande orsak tror jag kan vara att annat distraherar mitt fokus just nu. Som t ex. ett förestående hästköp (läs mer om det på mina hästars blogg) och dessutom struliga direktiv och rejäla (läs omänskliga) uppgifter från högskolan.
Jag kämpar tappert på för att komma igenom litteraturen - men fokus vill inte infinna sig...suck!
Än så länge..peppar, peppar... så har jag inte missat någon deadline och det är inte min intention heller...men med denna "workload" så är det frågan om man orkar hela vägen.
Jag har fått halvera min arbetstid för att ha en suck att hänga med i tempot... sjuka barn gör inte saken lättare.
Nåväl, jag tror att allt ordnar sig i alla fall, bara jag får ett avslut på hästaffären och kan släppa den distraktionen. Men då blir det antingen att hitta en annan eller så måste jag skapa tid för at träna min nya häst..hehe.. ja, alltid är det något.....
När man pluggar har man tydligen inget liv... ofta önskar man att man var klar och endast arbetade - så man kunde njuta av fria kvällar - för det är obefintligt med sådana nu! Men å andra sidan gillar jag pluggandet eftersom man får styra sin tid själv i mångt och mycket och sedan så läser man ju för sin egen skull.
Oj, vad deppigt inlägget blev...hmm...ja, men det är lite stressigt nu.....
Eleonore trillade ner från ett träd med ansiktet före i torsdags på skolan. Då jag mötte upp personal och dotter på sjukstugan såg Eleonore ut som hon gått nio ronder mot Mike Tyson. Stackars liten!
Hon hade bitit sig ordentligt i underläppen, men i övrigt var hon oskadd frånsett några skrubbsår i ansiktet. Hon var lätt chockad men repade sig fort. Läkaren som kollade henne talade om att de inte syr inne i munnen utan slemhinnorna läker så fort ändå.Vi hämtade lillasyster på dagis och sedan for vi hem och mumsade på glass och sedan fick Eleonore sitta med isbitar på sina svullna läppar. Jag lade på lite xylocain så det inte skulle göra så ont.
Hon är så tapper när olyckan är framme, min lilla Eleonore.
Idag är det full fart på henne...
Under fredagskvällen insjuknade lilla Celine i hög feber - ja en olycka kommer sällan ensam - som de säger! Hon låg i hög feber hela lördagen oxå. Men på söndagen så var hon på benen igen.
Vi hade en liten mysstund på lördagskvällen under Earth Hour, då vi släckte ner alla lamporna och sedan tände vi en massa ljus och hade lite godis och så satt vi och löste gåtor tillsammans.
Min make var lite sur för han fick inte titta på slutspelet i fotbollen.
När Fortum kollade hur mycket el som sparats under denna nedsläckning var det BARA 2%. Synd att inte fler ställde upp och släckte sina lampor. // Channa
torsdag, mars 12, 2009
Helgen som gått!!
FJÄLLRESA!!! för att överraska svägerskan som fyllt 30-år.
Vi kom fram till Ljungdalen strax före tre på fredagen och sedan packade vi (Peter, jag och Veronika) oss på en skoter m kälke och for den sista biten ut på fjället. Vackert var det!!
Det hade säkert varit ännu tjusigare om solen tittat fram.
I stugan (45m2), som vi skulle bo i, fanns varken el eller vatten och ingen mobil mottagning. Spännande!!
Då vi kom fram bekantatde vi oss med svägerskans (Erika) svärföräldrar(Supertrevliga) ett par timmar innan Erika kom. Vi gjorde iordning överraskningsmiddagen, bäddade upp sängarna och gjorde allt klart.
När vi hörde skotern gömde vi oss bakom köksbänken, så när Erika först kom in anade hon inte att vi var där förrän vi hoppade fram....Snacka om Chock!!!
Hon stod bara och gapade i dörren!!


Sen var det bara "té å åké"...
Härligt roligt så länge skaren bar... mindre roligt då man stöp i backen, och svänga var det inte tal om för då skar man igenom skaren och for ner i den djupa snön...
Vi tolkade upp på fjälltopparna och sedan var det friåkning nerför...Verkligen härlig frihetskänsla och hisnande känsla av äventyr...
Över isarna så gick det fort - jag vet inte hur många gånger min käre man dök med näsan före i snön på denna tur... men roligt hade vi...okej, jag erkänner, jag for oxå ner i snön jag mä....fniss!!
När vi kom hem till stugan var vi trötta och matta - inte dåligt vilken träningsvärk vi fick i ben, rygg och armar sedan..hehe.. Börjar nog bli lite gammal för dessa äventyr...äsch, en få int´va blödí ....
Men det var i alla fall skönt att komma in i stugvärmen igen efter en härligt uppfriskande tur på fjället... Vi fikade lite mackor och sedan blev det ingen middag. Killarna hade dragit upp härliga rödingar som vi skulle tillaga till lunch på söndagen innan vi for hem. Mums!!

Jag somnade i alla fall en stund medan grabbarna for iväg och hämtade fisken... åh, det var riktigt skönt faktiskt... När grabbarn kom hem med firrarna så fick min man rensa och göra dem i ordning inför morgondagen....
Sedan var det vila och mys som gällde resten av kvällen... 
Vi spelade lite spel och grimaserade för kameran och bara njöt av varandras sällskap. Så där lugnt som det bara kan vara på fjället i en stuga utan el, vatten och mottagning på mobilen.. Riktigt myspys med andra ord....
Så här smaskigt blev våran lunch....

Det var vår hela helg...//Channa
Vi kom fram till Ljungdalen strax före tre på fredagen och sedan packade vi (Peter, jag och Veronika) oss på en skoter m kälke och for den sista biten ut på fjället. Vackert var det!!Det hade säkert varit ännu tjusigare om solen tittat fram.
I stugan (45m2), som vi skulle bo i, fanns varken el eller vatten och ingen mobil mottagning. Spännande!!
Då vi kom fram bekantatde vi oss med svägerskans (Erika) svärföräldrar(Supertrevliga) ett par timmar innan Erika kom. Vi gjorde iordning överraskningsmiddagen, bäddade upp sängarna och gjorde allt klart.
När vi hörde skotern gömde vi oss bakom köksbänken, så när Erika först kom in anade hon inte att vi var där förrän vi hoppade fram....Snacka om Chock!!!
Hon stod bara och gapade i dörren!!

Det blev medhavd kärlknöl och potatisgratäng som vi tillagade i deras gasolugn. Det blev superlyckat! Sedan förflöt kvällen med spel och en massa öl!! Åh då blir man så här rolig!!
Sedan skulle vi (Peter) bara ta sig upp på skidorna så vi kunde fara (nån gång...) Jag försöker tappert hjälpa honom..ehe.. Det kan vara svårt mä balunsen ibland...hahaha

Sen var det bara "té å åké"...
Härligt roligt så länge skaren bar... mindre roligt då man stöp i backen, och svänga var det inte tal om för då skar man igenom skaren och for ner i den djupa snön...
Vi tolkade upp på fjälltopparna och sedan var det friåkning nerför...Verkligen härlig frihetskänsla och hisnande känsla av äventyr...

Över isarna så gick det fort - jag vet inte hur många gånger min käre man dök med näsan före i snön på denna tur... men roligt hade vi...okej, jag erkänner, jag for oxå ner i snön jag mä....fniss!!
När vi kom hem till stugan var vi trötta och matta - inte dåligt vilken träningsvärk vi fick i ben, rygg och armar sedan..hehe.. Börjar nog bli lite gammal för dessa äventyr...äsch, en få int´va blödí ....
Men det var i alla fall skönt att komma in i stugvärmen igen efter en härligt uppfriskande tur på fjället... Vi fikade lite mackor och sedan blev det ingen middag. Killarna hade dragit upp härliga rödingar som vi skulle tillaga till lunch på söndagen innan vi for hem. Mums!!


Jag somnade i alla fall en stund medan grabbarna for iväg och hämtade fisken... åh, det var riktigt skönt faktiskt... När grabbarn kom hem med firrarna så fick min man rensa och göra dem i ordning inför morgondagen....
Sedan var det vila och mys som gällde resten av kvällen... 
Vi spelade lite spel och grimaserade för kameran och bara njöt av varandras sällskap. Så där lugnt som det bara kan vara på fjället i en stuga utan el, vatten och mottagning på mobilen.. Riktigt myspys med andra ord....
Så här smaskigt blev våran lunch....


Det var vår hela helg...//Channa
onsdag, februari 25, 2009
Födelsedag!!!
Trettiofem bast!!! Yikes !!!
Vad åren går fort när man har skoj! Eller hur!
Ångest? Svar: NEJ ! Bara ett år äldre!! tjugofem+ säger jag om någon frågar...hehe...
Vad har jag gjort på min födelsedag då? Jo, morgonen började som vanligt med uppstigning och utfodring av barn och hästar. Hann faktiskt med en tallrik fil jag oxå!
Sedan bar det iväg till förskolan med minstingen och till skolan med min andra dotter. Det var öppet hus på skolan idag, så jag har varit på skolan med henne hela dagen. Roligt att se vad de gör under en hel dag och hur mycket hon har lärt sig på skolan sedan hon började i höstas.
När vi kom hem lade jag in räkningarna...uffa - trök-göra! Se sina surt förvärvade stålar pysa iväg till allsköns olika företag...men men...så är det om man ska leva ett drägligt liv. Inget vidare att göra när man fyller år i alla fall - men nödvändigt.
Sedan satte jag Eleonore på att lägga logiska mönster pussel på datorn och jag själv tittade på ett avsnitt av min favoritserie Kyle XY....mmmm...goding!
Sedan började jag med maten och min man kom hem - så han gjorde färdigt maten medan jag for iväg och hämtade Celine som var hos mormor...han ville visst ha några minuter att fixa "något" innan jag kom tebax...undrar vad det kan vara *fniss*
Jag ringde till en bilfirma och frågade om en bil oxå - då bestämde vi att vi eventuellt skulle åka ner och provköra den på lördag. Min man skulle på möte så han drog direkt efter middagen.
Vi har så gott som bestämt att vi ska köpa en dieseldriven Hyundai Tucson....
Nu ska jag mysa en stund med barnen innan de ska sova... //kramar Channa
Vad åren går fort när man har skoj! Eller hur!
Ångest? Svar: NEJ ! Bara ett år äldre!! tjugofem+ säger jag om någon frågar...hehe...
Vad har jag gjort på min födelsedag då? Jo, morgonen började som vanligt med uppstigning och utfodring av barn och hästar. Hann faktiskt med en tallrik fil jag oxå!
Sedan bar det iväg till förskolan med minstingen och till skolan med min andra dotter. Det var öppet hus på skolan idag, så jag har varit på skolan med henne hela dagen. Roligt att se vad de gör under en hel dag och hur mycket hon har lärt sig på skolan sedan hon började i höstas.
När vi kom hem lade jag in räkningarna...uffa - trök-göra! Se sina surt förvärvade stålar pysa iväg till allsköns olika företag...men men...så är det om man ska leva ett drägligt liv. Inget vidare att göra när man fyller år i alla fall - men nödvändigt.
Sedan satte jag Eleonore på att lägga logiska mönster pussel på datorn och jag själv tittade på ett avsnitt av min favoritserie Kyle XY....mmmm...goding!
Sedan började jag med maten och min man kom hem - så han gjorde färdigt maten medan jag for iväg och hämtade Celine som var hos mormor...han ville visst ha några minuter att fixa "något" innan jag kom tebax...undrar vad det kan vara *fniss*
Jag ringde till en bilfirma och frågade om en bil oxå - då bestämde vi att vi eventuellt skulle åka ner och provköra den på lördag. Min man skulle på möte så han drog direkt efter middagen.
Vi har så gott som bestämt att vi ska köpa en dieseldriven Hyundai Tucson....
Nu ska jag mysa en stund med barnen innan de ska sova... //kramar Channa
måndag, februari 09, 2009
Jag ska bli faster igen....
YES!
Jag ska bli faster dubbelt igen... oj, vad det lät, som att jag var gammal... det är jag inte.. ehehe!!
Min bror ringde och berättade att han ska bli pappa igen i augusti. Åh, så mysigt!!!
Nu är det många som ska få bebisar runt mig... huj, huj...
Mina flickor tjatar på mig oxå att de vill ha en lillebror - de tror bestämt att man kan bestämma vad man vill ha - så blir det så. *fniss* Njae.. det funkar ju inte riktigt så.. hehe!
Min kurskamrat, Ulrika, ska få bebis i maj, min kompis, Anja, och min svägerska, Erika, ska få bebis i juni och min andra svägerska, Johanna, ska få bebis i augusti. Ett riktigt babyboom år !!
Det är så roligt att shoppa bebis grejor !!
Jag ska bli faster dubbelt igen... oj, vad det lät, som att jag var gammal... det är jag inte.. ehehe!!
Min bror ringde och berättade att han ska bli pappa igen i augusti. Åh, så mysigt!!!
Nu är det många som ska få bebisar runt mig... huj, huj...
Mina flickor tjatar på mig oxå att de vill ha en lillebror - de tror bestämt att man kan bestämma vad man vill ha - så blir det så. *fniss* Njae.. det funkar ju inte riktigt så.. hehe!
Min kurskamrat, Ulrika, ska få bebis i maj, min kompis, Anja, och min svägerska, Erika, ska få bebis i juni och min andra svägerska, Johanna, ska få bebis i augusti. Ett riktigt babyboom år !!
Det är så roligt att shoppa bebis grejor !!
Dagarna knatar på....
Hupp...
Vill bara börja med att tala om att jag fick resultatet på sista tentan i svenskan och tro det eller ej men det blev ett A. - JIPPIE!!!!! Av en lärare som sällan och aldrig ger det betyget, så värmde det rejält!!! Det gjorde verkligen min dag!!!
Här har snön vräkt ner igen hela helgen - så vi har varit insnöade i princip sedan i fredags.
Det blev varken slalom eller ridning hos Sigrid, som jag lovat Eleonore. Ja, suck ibland kraschar ens planer bara ändå. Men det är bara att ta nya tag.. Hehe.....
Kylan kom som ett brev på posten oxå med snön. 12 minus i lördags och 22 minus söndag och måndag.. Brrr!
Ikväll verkar det dock som att det ska bli mildare igen - bara minus 7 men rått i luften. Mer snö kanske? Jag älskar när det är mkt snö, så jag tar gärna några dm till - det kom ju bara 4 dm i helgen som på vissa ställen blåste till drivor på dryga metern. Ah... härliga vinter!!
Det är som det var när en annan var liten men meter drivor och snöyra med tillhörande kyla. Jag väljer långt hellre det än snöslask och blidgrader...
Idag hände något konstigt på jobbigt. När jag slutade så skulle jag resa mig upp för att gå och diska min kaffekopp, men då hade jag tappat känseln i mina ben.. inte vanlig "sockerdricka" utan de var bara borta!! Jag for raklång i golvet efter två steg.. Visst har det hänt förr men det är många år sedan sist. Då var det i samband med min "förlamning"... Gissa om jag blev skakig!? Det får inte bli så igen!! Mina kollegor blev nog räddare än jag.. jag tyckte mest det var pinsamt!!
Jag vet ju att jag måste röra på mig och att jag inte får sitta stilla för länge, för då låser sig min nacke och någon nerv kommer i kläm i bröstryggen. Men när det ringer, som det gör på jobbet, är det svårt att gå ifrån. Man vill ju inte vara sämre än någon annan.
// Channa
Vill bara börja med att tala om att jag fick resultatet på sista tentan i svenskan och tro det eller ej men det blev ett A. - JIPPIE!!!!! Av en lärare som sällan och aldrig ger det betyget, så värmde det rejält!!! Det gjorde verkligen min dag!!!
Här har snön vräkt ner igen hela helgen - så vi har varit insnöade i princip sedan i fredags.
Det blev varken slalom eller ridning hos Sigrid, som jag lovat Eleonore. Ja, suck ibland kraschar ens planer bara ändå. Men det är bara att ta nya tag.. Hehe.....
Kylan kom som ett brev på posten oxå med snön. 12 minus i lördags och 22 minus söndag och måndag.. Brrr!
Ikväll verkar det dock som att det ska bli mildare igen - bara minus 7 men rått i luften. Mer snö kanske? Jag älskar när det är mkt snö, så jag tar gärna några dm till - det kom ju bara 4 dm i helgen som på vissa ställen blåste till drivor på dryga metern. Ah... härliga vinter!!
Det är som det var när en annan var liten men meter drivor och snöyra med tillhörande kyla. Jag väljer långt hellre det än snöslask och blidgrader...
Idag hände något konstigt på jobbigt. När jag slutade så skulle jag resa mig upp för att gå och diska min kaffekopp, men då hade jag tappat känseln i mina ben.. inte vanlig "sockerdricka" utan de var bara borta!! Jag for raklång i golvet efter två steg.. Visst har det hänt förr men det är många år sedan sist. Då var det i samband med min "förlamning"... Gissa om jag blev skakig!? Det får inte bli så igen!! Mina kollegor blev nog räddare än jag.. jag tyckte mest det var pinsamt!!
Jag vet ju att jag måste röra på mig och att jag inte får sitta stilla för länge, för då låser sig min nacke och någon nerv kommer i kläm i bröstryggen. Men när det ringer, som det gör på jobbet, är det svårt att gå ifrån. Man vill ju inte vara sämre än någon annan.
// Channa
fredag, januari 30, 2009
Nu har vårterminen startat...
Med ett BRAK!!!
Oj vad livat det blev. I mattekurserna (15hp) har vi fyra lärare som ger oss massor med uppgifter att göra och i svenska delen (15hp) får vi småtentor varje vecka och den är lagd till campus trots att vi är 45st och 10 av oss är distansare. Då anser de att vi ska "slippa" åka ner på halvdagarsseminarierna - vilket vi behöver inför tentamen.
Känns som att högskolan inte prioriterar oss distansare något vidare.
Nu har vi distansare gått ihop och skickat ett mail till ansvariga och kåren så de kan kolla över hur upplägget ser ut.
Fattar inte varför de inte kan hålla seminarierna till våra inneveckor.
Mkt dålig framförhållning av högskolan. Seriously !!!
Aaargh....! //Channa
Oj vad livat det blev. I mattekurserna (15hp) har vi fyra lärare som ger oss massor med uppgifter att göra och i svenska delen (15hp) får vi småtentor varje vecka och den är lagd till campus trots att vi är 45st och 10 av oss är distansare. Då anser de att vi ska "slippa" åka ner på halvdagarsseminarierna - vilket vi behöver inför tentamen.
Känns som att högskolan inte prioriterar oss distansare något vidare.
Nu har vi distansare gått ihop och skickat ett mail till ansvariga och kåren så de kan kolla över hur upplägget ser ut.
Fattar inte varför de inte kan hålla seminarierna till våra inneveckor.
Mkt dålig framförhållning av högskolan. Seriously !!!
Aaargh....! //Channa
måndag, januari 19, 2009
Tänk på vad du säger!!!
Min fru och jag åkte ut till en bondgård, och det första vi fick se var avelstjurarna.
Vi gick fram till den första inhägnaden, där det hängde en skylt framför:
Min fru gav mig ett slag i sidan, log och sade:
'- 50 GÅNGER FÖRRA ÅRET.......'
Vi gick fram till den andra inhägnaden, där det hängde en annan skylt:
Min fru gav mig ett hårdare slag i sidan, log och sade:
'- Det är nästan 3 gånger i veckan...
Du kan kanske lära dig något!'
Du kan kanske lära dig något!'
När vi kom fram till den tredje inhägnaden, hängde där en ny skylt:
Min fru blev så ivrig,
att hennes slag nästan knäckte mina revben:
att hennes slag nästan knäckte mina revben:
'- Det är en gång om dagen!
Den kunde du verkligen lära dig något av!'
Den kunde du verkligen lära dig något av!'
!!..............................................................!!
Jag såg på henne och sa :
'- Fråga tjuren om det är samma gamla kossa han måste betäcka varje gång??'
!!...............................................................!!
Mitt tillstånd har nu gått från kritiskt till stabilt,
och jag räknar med att vara på benen igen om 6-8 veckor!

och jag räknar med att vara på benen igen om 6-8 veckor!

söndag, januari 18, 2009
Jaha..så var den terminen till ända....
Oj, oj, oj...säger jag bara...
Vilken maffig litteraturtenta! Otroligt att man fortfarande klarar av att stå upp (ähum, läs sitta).
Har suttit varje dag under nio dagar och skrivit, redigerat och läst. Börjat med att skjutsa barnen till skola respektive dagis sedan har man satt sig i soffan omgiven av en massa skönhetslitteratur, uppslagsböcker, lösa papper och en h-etes massa anteckningar för att försöka foga ihop all information i ett enda dokument.
Det resulterade slutligen i 14 sidor text - förhoppningsvis står det något vettigt någonstans, ehe, vad vet jag. *fniss*
Nu känns det som jag skulle vilja gå i ide och sova en termin, för sova har det inte blivit mkt av den här perioden.
Jag har suttit uppe till halv två nästan varje natt för att sedan kliva upp strax före sju varje morgon. Man har ju familj och hästar och dessutom ett hem som ska skötas.. - ja, sova får man väl göra någon gång senare...
Det ska bli så skönt att läsa på distans igen... riktigt längtar... så man slipper åka ner till skolan varje vecka... för där har åtta dyrbara studietimmar försvunnit i restid varje vecka. Suck!
Inte nog med det så har man dessutom hunnit arbeta två dgr/vecka - för det måste man för att överhuvudtaget klara sig på studiebidraget/-lånet.
Men nu är det endast ett studieår kvar...puh...
Vad händer sen då?
Ja, det undrar jag oxå - men det får vi se då- om jag fortfarande står upp då (*fniss*) - just nu tar jag bara en dag i sänder!! // Channa
Vilken maffig litteraturtenta! Otroligt att man fortfarande klarar av att stå upp (ähum, läs sitta).
Har suttit varje dag under nio dagar och skrivit, redigerat och läst. Börjat med att skjutsa barnen till skola respektive dagis sedan har man satt sig i soffan omgiven av en massa skönhetslitteratur, uppslagsböcker, lösa papper och en h-etes massa anteckningar för att försöka foga ihop all information i ett enda dokument.
Det resulterade slutligen i 14 sidor text - förhoppningsvis står det något vettigt någonstans, ehe, vad vet jag. *fniss*
Nu känns det som jag skulle vilja gå i ide och sova en termin, för sova har det inte blivit mkt av den här perioden.
Jag har suttit uppe till halv två nästan varje natt för att sedan kliva upp strax före sju varje morgon. Man har ju familj och hästar och dessutom ett hem som ska skötas.. - ja, sova får man väl göra någon gång senare...
Det ska bli så skönt att läsa på distans igen... riktigt längtar... så man slipper åka ner till skolan varje vecka... för där har åtta dyrbara studietimmar försvunnit i restid varje vecka. Suck!
Inte nog med det så har man dessutom hunnit arbeta två dgr/vecka - för det måste man för att överhuvudtaget klara sig på studiebidraget/-lånet.
Men nu är det endast ett studieår kvar...puh...
Vad händer sen då?
Ja, det undrar jag oxå - men det får vi se då- om jag fortfarande står upp då (*fniss*) - just nu tar jag bara en dag i sänder!! // Channa
torsdag, januari 08, 2009
Trubblerier & Grubblerier
Jag har legat så gott som sömnlös inatt...
Trubblerier!
Winny rymde in till de andra hästarna i fredags och mumsade i sig Hösilage under tolvtimmar - suck!!
Jag rusade ut och fick tag i kanaljen då jag kom hem från jobbet och upptäckte saken. Hon svettades ymnigt hela natten och var varm i hovarna, men någon högre puls hade hon inte. Den låg på ca 44 slag/min. Hon fick stå inne hela lördagen, tills hovslagaren kom, utan mat. Vid verkningen kunde vi konstatera att det var akut fång. Men hon stod bekymmersfritt och lät sig villigt verkas och ingen feber.
Nu går hon på fenylbutazon men är pigg som en lärka. Jag har halverat givorna och blandar med halm så hon får peta och leta för att hitta maten. Men hungrig är hon hela tiden...
Igår (onsdag) sedan vi fixat stängslet och jorden, så släppte jag ut henne i hagen igen, och den lille kanaljen tjyvrusade mot staketet i fullfart och slängde sig mot det, men den här gången höll det och hon fick sig ett par smällar. Sedan har hon inte försökt igen...Puh!
Vad ska jag göra med den lilla trubbelmakaren ?
Grubblerier!
Jag har vridit och vänt på vilka behov jag har inför hästköpet.
Jag vet inte om det är mitt dåliga självförtroende som påverkar, men jag har försökt vara så realistisk i mina funderingar som möjligt.
Just nu, tittar jag på två halvblod, en sexåring och en fyraåring, som står hos Sigrid. De är trevliga individer båda två. Fyraåringen är Sigrid delägare på och den är väl egentligen inte till salu, men hon avslöjade att hon skulle kunna tänka sig att släppa honom till mig om den andra ägaren gick med på det.
Jag ska provrida båda två innan något definitiv beslut sker...
Sen hänger ju allt på priset.
Sexåringen vet jag priset på (vilket var överkomligt) och han är redo att starta i lättare klasser till våren. Fyraåringen behöver åtminstone två år på sig innan jag kommer ut på tävlingar med, men jag köper ju häst för att ha för en längre tid och som en kamrat att utvecklas med.
Sexåringen var den häst som Sigrid tipsade om, medan fyraåringen var den som jag föll för vid första ögonkastet.
Sedan har vi ju andalusiern som jag tränar på just nu, som jag verkligen är förtjust i. Han är sju år och ordentligt utbildad. Fantastiskt trevlig att rida på och anpassar sig efter den som sitter på honom.
Tydligen hade Sigrid en spekulant på honom redan - men hon klarade inte av att rida honom rätt...ännu...
Jag trodde inte hon skulle sälja honom, men hon sa att allt är till salu till rätt pris så han är nog alldeles på tok för dyr för mig, suck!
Annars känns det som att vi har en verkligt fin kontakt.
Men, men... Sigrid ska i alla fall sätta igång fyraåringen så jag får provrida honom och sedan ska jag nog provrida sexåringen oxå... det fanns en till spekulant på honom...och det kan ju driva upp priset en del...
Oj, oj,oj...
Om jag köper fyraåringen känns det som att jag kommer har väldiga förväntningar på mig att börja tävla honom eftersom Sigrid tydligen har stora planer för honom - vilket iofs kan vara en bra grej. För då kommer jag att ha pressen på mig att lyckas och det kan jag behöva för att komma framåt.
Men tänk om jag inte håller måttet...
Då kommer ju Sigrid bli mkt besviken på mig...även jag oxå förstås...
Sigrid har iaf bjudit med mig på hingstvisningen i slutet av februari - då hon ska visa sin hingst på Flyinge...
Tjohooo... det skulle vara jätteskoj!!
Jag hoppas bara att jag inte har en innevecka då...
Nu längtar jag bara till måndag, för då ska jag till Sigrid och träna igen....
Trubblerier!
Winny rymde in till de andra hästarna i fredags och mumsade i sig Hösilage under tolvtimmar - suck!!
Jag rusade ut och fick tag i kanaljen då jag kom hem från jobbet och upptäckte saken. Hon svettades ymnigt hela natten och var varm i hovarna, men någon högre puls hade hon inte. Den låg på ca 44 slag/min. Hon fick stå inne hela lördagen, tills hovslagaren kom, utan mat. Vid verkningen kunde vi konstatera att det var akut fång. Men hon stod bekymmersfritt och lät sig villigt verkas och ingen feber.
Nu går hon på fenylbutazon men är pigg som en lärka. Jag har halverat givorna och blandar med halm så hon får peta och leta för att hitta maten. Men hungrig är hon hela tiden...
Igår (onsdag) sedan vi fixat stängslet och jorden, så släppte jag ut henne i hagen igen, och den lille kanaljen tjyvrusade mot staketet i fullfart och slängde sig mot det, men den här gången höll det och hon fick sig ett par smällar. Sedan har hon inte försökt igen...Puh!
Vad ska jag göra med den lilla trubbelmakaren ?
Grubblerier!
Jag har vridit och vänt på vilka behov jag har inför hästköpet.
Jag vet inte om det är mitt dåliga självförtroende som påverkar, men jag har försökt vara så realistisk i mina funderingar som möjligt.
- Jag kommer förmodligen inte att nå några högre klasser vad gäller tävlingssammanhang mkt pga av mitt långa uppehåll i träningssammanhang (9 år).
- Jag älskar att utmanas och utvecklas tillsammans med hästar och kan inte vara utan dem.
- Sigrid har verkligen gett mig mersmak och jag känner att jag når nya nivåer för varje pass, visst är det en del setbacks, men det är en del av utvecklingen.
- Ekonomin - det kostar att ligga på topp...
- Jag vill ha möjligheter att prova på andra discipliner inom ridsporten - inte enbart klassisk dressyr.
Just nu, tittar jag på två halvblod, en sexåring och en fyraåring, som står hos Sigrid. De är trevliga individer båda två. Fyraåringen är Sigrid delägare på och den är väl egentligen inte till salu, men hon avslöjade att hon skulle kunna tänka sig att släppa honom till mig om den andra ägaren gick med på det.
Jag ska provrida båda två innan något definitiv beslut sker...
Sen hänger ju allt på priset.
Sexåringen vet jag priset på (vilket var överkomligt) och han är redo att starta i lättare klasser till våren. Fyraåringen behöver åtminstone två år på sig innan jag kommer ut på tävlingar med, men jag köper ju häst för att ha för en längre tid och som en kamrat att utvecklas med.
Sexåringen var den häst som Sigrid tipsade om, medan fyraåringen var den som jag föll för vid första ögonkastet.
Sedan har vi ju andalusiern som jag tränar på just nu, som jag verkligen är förtjust i. Han är sju år och ordentligt utbildad. Fantastiskt trevlig att rida på och anpassar sig efter den som sitter på honom.
Tydligen hade Sigrid en spekulant på honom redan - men hon klarade inte av att rida honom rätt...ännu...
Jag trodde inte hon skulle sälja honom, men hon sa att allt är till salu till rätt pris så han är nog alldeles på tok för dyr för mig, suck!
Annars känns det som att vi har en verkligt fin kontakt.
Men, men... Sigrid ska i alla fall sätta igång fyraåringen så jag får provrida honom och sedan ska jag nog provrida sexåringen oxå... det fanns en till spekulant på honom...och det kan ju driva upp priset en del...
Oj, oj,oj...
Om jag köper fyraåringen känns det som att jag kommer har väldiga förväntningar på mig att börja tävla honom eftersom Sigrid tydligen har stora planer för honom - vilket iofs kan vara en bra grej. För då kommer jag att ha pressen på mig att lyckas och det kan jag behöva för att komma framåt.
Men tänk om jag inte håller måttet...
Då kommer ju Sigrid bli mkt besviken på mig...även jag oxå förstås...
Sigrid har iaf bjudit med mig på hingstvisningen i slutet av februari - då hon ska visa sin hingst på Flyinge...
Tjohooo... det skulle vara jätteskoj!!
Jag hoppas bara att jag inte har en innevecka då...
Nu längtar jag bara till måndag, för då ska jag till Sigrid och träna igen....
lördag, november 22, 2008
HUR SKA JAG PRIORITERA?
Det sägs att det är nyttigt att varje dag äta ett äpple
och en banan för kalcium.
Man ska också äta en apelsin för C-vitamin!
Och det är ett måste att dricka en kopp grönt te
(utan socker för att undvika diabetes)
för att minska kolesterol i kroppen!
Man måste också dricka 2 liter vatten varje dag
(och sen kissa lika mycket,
vilket fördubblar tiden man hittills tillbringat på toa).
Man måste också dricka ett glas yoghurt varje dag
för att få de bra bakterierna i magen,
som ingen vet vad de exakt är.
Men du MÅSTE ha minst en miljon sådana i magen
annars är det illa!
Du ska också ta ett glas rött vin för att undvika hjärtinfarkt.
Och så ett glas vitt vin för att skydda ditt nervsystem!
Och ett glas öl (jag minns dock inte varför det var nyttigt!).
Men om du tar dessa tre samtidigt kan du få stroke,
fast det gör inte så mycket, för du kommer inte ens märka det.
Man ska också äta nötter och bönor/ärter varje dag.
En hel massa nötter/bönor/ärter.
Du ska äta 4 till 6 måltider per dag, lätta måltider,
men glöm inte att du ska tugga varje tugga minst 36 gånger.
Bara till det, behövs det 5 timmar!
Och så en sak till:
Efter varje måltid ska du borsta tänderna.
Dvs. borsta dina tänder efter äpplet, yoghurten,
bananen, nötterna/bönorna.
Detta ska du göra så länge du har tänder,
och glöm inte tandtråden, tandköttsmassagen och munvattnet.
När du ändå håller på med detta, kan du ju städa badrummet,
kanske installera CD-spelare eller TV där inne.
För med tanke på allt vattendrickande och tandborstande
lär du tillbringa en hel del tid i badrummet.
Man måste också sova minst 8 timmar per dag
och jobba 8 timmar per dag,
plus de 5 timmarna som behövs för att äta, det blir 21 timmar.
Det ger 3 timmar kvar, under förutsättning att det inte är
trafikstockning när du åker till och från jobbet.
Enligt statistiken tittar folk på TV 3 timmar per dag.
Det funkar inte längre eftersom man måste ta en promenad
varje dag i minst en halv timme.
(Ett råd: efter 15 minuters promenad vänd tillbaka,
i annat fall tar din promenad en hel timme).
Du måste också hinna med att träffa dina vänner,
för de är som växter och måste tas hand om dagligen.
Bland allt annat måste du också hålla dig informerad.
Dvs. läsa minst två dags- och några kvällstidningar,
för att kunna ha en kritisk inställning i livet.
Du ska också ha sex varje dag,
men utan att det ska bli rutinmässigt.
Dvs. du ska vara innovativ, kreativ
och varje gång på nytt förföra din partner.
För detta krävs ju tid.
Och då har vi inte ens nämnt tantriskt sex.
Du ska också hinna med din familj,
hinna moppa golv, diska, tvätta,
för att inte tala om allt du måste göra
om du har barn eller husdjur.
När man räknar ihop allt detta ovan
behövs det minst 29 timmar (på ett dygn).
Den enda lösningen är att göra flera saker samtidigt!
Lösning:
Duscha med kallt vatten
och håll munnen öppen så får du dina 2 liter vatten per dag.
Medan du lämnar badrummet med tandborsten i munnen
kan du samtidigt ha sex med din partner,
som i sin tur tittar på TV och läser tidningar
medan du torkar golv.
Och då har du fortfarande en hand ledig,
med vilken du kan ringa till dina vänner och släktingar.
Drick vin efter det (du kommer behöva det).
*suck* *stön*
Sen om du skulle få 2 minuter över,
skicka denna påminnelse vidare till dina vänner
(som man ska vårda dagligen),
medan du äter äpplet, som är som sagt väldigt nyttigt.
Dags för mig att sluta nu, för mellan äpplet, yoghurten, ölen,
den första litern vatten och min tredje måltid idag
(inkl. nötter/bönor/ärter).
Vet jag inte längre vad jag borde göra,
men jag vet att jag måste gå på toa NU.
Jag lär spara några minuter om jag borstar tänderna samtidigt!
//Channa
och en banan för kalcium.
Man ska också äta en apelsin för C-vitamin!
Och det är ett måste att dricka en kopp grönt te
(utan socker för att undvika diabetes)
för att minska kolesterol i kroppen!
Man måste också dricka 2 liter vatten varje dag
(och sen kissa lika mycket,
vilket fördubblar tiden man hittills tillbringat på toa).
Man måste också dricka ett glas yoghurt varje dag
för att få de bra bakterierna i magen,
som ingen vet vad de exakt är.
Men du MÅSTE ha minst en miljon sådana i magen
annars är det illa!
Du ska också ta ett glas rött vin för att undvika hjärtinfarkt.
Och så ett glas vitt vin för att skydda ditt nervsystem!
Och ett glas öl (jag minns dock inte varför det var nyttigt!).
Men om du tar dessa tre samtidigt kan du få stroke,
fast det gör inte så mycket, för du kommer inte ens märka det.
Man ska också äta nötter och bönor/ärter varje dag.
En hel massa nötter/bönor/ärter.
Du ska äta 4 till 6 måltider per dag, lätta måltider,
men glöm inte att du ska tugga varje tugga minst 36 gånger.
Bara till det, behövs det 5 timmar!
Och så en sak till:
Efter varje måltid ska du borsta tänderna.
Dvs. borsta dina tänder efter äpplet, yoghurten,
bananen, nötterna/bönorna.
Detta ska du göra så länge du har tänder,
och glöm inte tandtråden, tandköttsmassagen och munvattnet.
När du ändå håller på med detta, kan du ju städa badrummet,
kanske installera CD-spelare eller TV där inne.
För med tanke på allt vattendrickande och tandborstande
lär du tillbringa en hel del tid i badrummet.
Man måste också sova minst 8 timmar per dag
och jobba 8 timmar per dag,
plus de 5 timmarna som behövs för att äta, det blir 21 timmar.
Det ger 3 timmar kvar, under förutsättning att det inte är
trafikstockning när du åker till och från jobbet.
Enligt statistiken tittar folk på TV 3 timmar per dag.
Det funkar inte längre eftersom man måste ta en promenad
varje dag i minst en halv timme.
(Ett råd: efter 15 minuters promenad vänd tillbaka,
i annat fall tar din promenad en hel timme).
Du måste också hinna med att träffa dina vänner,
för de är som växter och måste tas hand om dagligen.
Bland allt annat måste du också hålla dig informerad.
Dvs. läsa minst två dags- och några kvällstidningar,
för att kunna ha en kritisk inställning i livet.
Du ska också ha sex varje dag,
men utan att det ska bli rutinmässigt.
Dvs. du ska vara innovativ, kreativ
och varje gång på nytt förföra din partner.
För detta krävs ju tid.
Och då har vi inte ens nämnt tantriskt sex.
Du ska också hinna med din familj,
hinna moppa golv, diska, tvätta,
för att inte tala om allt du måste göra
om du har barn eller husdjur.
När man räknar ihop allt detta ovan
behövs det minst 29 timmar (på ett dygn).
Den enda lösningen är att göra flera saker samtidigt!
Lösning:
Duscha med kallt vatten
och håll munnen öppen så får du dina 2 liter vatten per dag.
Medan du lämnar badrummet med tandborsten i munnen
kan du samtidigt ha sex med din partner,
som i sin tur tittar på TV och läser tidningar
medan du torkar golv.
Och då har du fortfarande en hand ledig,
med vilken du kan ringa till dina vänner och släktingar.
Drick vin efter det (du kommer behöva det).
*suck* *stön*
Sen om du skulle få 2 minuter över,
skicka denna påminnelse vidare till dina vänner
(som man ska vårda dagligen),
medan du äter äpplet, som är som sagt väldigt nyttigt.
Dags för mig att sluta nu, för mellan äpplet, yoghurten, ölen,
den första litern vatten och min tredje måltid idag
(inkl. nötter/bönor/ärter).
Vet jag inte längre vad jag borde göra,
men jag vet att jag måste gå på toa NU.
Jag lär spara några minuter om jag borstar tänderna samtidigt!
//Channa
fredag, november 21, 2008
Härlig kick!
Extra tidig morgon idag eftersom jag skulle på utvecklingssamtal om min 6-åring.
Vattnet hade frusit till ute i hagarna - så jag började med att kånka ut varmvatten till hagarna halv sex på morgonen. Sedan skulle hästarna ut. Samtidigt satt mina döttrar vid frukostbordet och åt sin frukost halvsovande.
Vi kom iväg i god tid imorse. Mina föräldrar sov då jag kom kl 7 för att överlämna minstingen för passning - så hon fick krypa ner och sova en liten stund till med dem.
Samtalet om 6-åringen gick mycket bra - bara superlativ och lovord. Hon är kvick i huvudet och älskar utmaningar och är nyfiken att lära nya saker. Dessutom fick hon ett stort plus för kamratskap. Sådant värmer att höra för en mor.
Sedan var det att åka hem och försöka koncentrera sig på studierna. Men, men.. då jag kom hem blev det annat som var mer lockande..suck! Vissa dagar är man bara för hopplös.
Strax före ett for jag ner till Bergåkra gård för att rida. Jag hade försökt under gårdagskvällen att ändra till en tid på förmiddagen. Men det visade sig att hennes sms aldrig nådde fram till min mobil. det gick i alla fall superbra.
Jag red återigen Loureado (Pre hingst). Då jag gjorde iordning honom berättade Sigrid att hon hade hittat en ny häst åt mig. Ett svenskt halvblod, 5 år, 165 cm, urtrevlig att rida och som hon trodde jag kunde komma ut på tävlingsbanan med redan till våren. Yikes!!! Hmmm...Allt lät jättebra men, MEN ett halvblod... Jag har ju inte direkt ngn tur med den rasen!! Men det var bara för mig att hojta till om jag ville ha den visad .. Ägarna hade gått ner i pris dessutom...Hmm.. Han var brun, hade stjärn och två vita bakkotor och skulle få en mkt fin hals trodde hon... Hmm lockande...
Loureado gick kanon idag - känns som att jag hittar nya knappar varje gång jag rider honom. Idag satt tom Sigrid upp själv för hon ville visa hur mycket man faktiskt vågar ta i tyglarna, jag är lite för försiktig ännu.
Men då jag satt upp efter henne var han som förvandlad - helmysig och väldigt framåt. Känns som utvecklingen går framåt iaf. Man får sådana härliga kickar !!!
På hemvägen plockade jag upp flickorna hos min far och mor. Minstingen sov då jag kom och då jag väckte henne klagade hon på magont. Vi fikade lite chokladpudding innan vi for hem. Jag delade med minstingen - misstag - Då vi kom hem så spydde minstingen rejält - hon hade varit ovanligt grinig och hängig under dagen. SUCK!! Hoppas verkligen att jag klarar mig från magsjuka - finns inget värre!! Ringde och förvarnade mina föräldrar, så de kunde proppa i sig vitpepparkorn och en rejäl whiskey.
Lagade middag men min man hann inget äta för han skulle på träning - vilken miss. Men aptiten var inte direkt hög efter att man fått skura golvet på kräk. Uähk!!
Nu ska jag ta en rejäl whiskey..natti natti... /Channa
Vattnet hade frusit till ute i hagarna - så jag började med att kånka ut varmvatten till hagarna halv sex på morgonen. Sedan skulle hästarna ut. Samtidigt satt mina döttrar vid frukostbordet och åt sin frukost halvsovande.
Vi kom iväg i god tid imorse. Mina föräldrar sov då jag kom kl 7 för att överlämna minstingen för passning - så hon fick krypa ner och sova en liten stund till med dem.
Samtalet om 6-åringen gick mycket bra - bara superlativ och lovord. Hon är kvick i huvudet och älskar utmaningar och är nyfiken att lära nya saker. Dessutom fick hon ett stort plus för kamratskap. Sådant värmer att höra för en mor.
Sedan var det att åka hem och försöka koncentrera sig på studierna. Men, men.. då jag kom hem blev det annat som var mer lockande..suck! Vissa dagar är man bara för hopplös.
Strax före ett for jag ner till Bergåkra gård för att rida. Jag hade försökt under gårdagskvällen att ändra till en tid på förmiddagen. Men det visade sig att hennes sms aldrig nådde fram till min mobil. det gick i alla fall superbra.
Jag red återigen Loureado (Pre hingst). Då jag gjorde iordning honom berättade Sigrid att hon hade hittat en ny häst åt mig. Ett svenskt halvblod, 5 år, 165 cm, urtrevlig att rida och som hon trodde jag kunde komma ut på tävlingsbanan med redan till våren. Yikes!!! Hmmm...Allt lät jättebra men, MEN ett halvblod... Jag har ju inte direkt ngn tur med den rasen!! Men det var bara för mig att hojta till om jag ville ha den visad .. Ägarna hade gått ner i pris dessutom...Hmm.. Han var brun, hade stjärn och två vita bakkotor och skulle få en mkt fin hals trodde hon... Hmm lockande...
Loureado gick kanon idag - känns som att jag hittar nya knappar varje gång jag rider honom. Idag satt tom Sigrid upp själv för hon ville visa hur mycket man faktiskt vågar ta i tyglarna, jag är lite för försiktig ännu.
Men då jag satt upp efter henne var han som förvandlad - helmysig och väldigt framåt. Känns som utvecklingen går framåt iaf. Man får sådana härliga kickar !!!
På hemvägen plockade jag upp flickorna hos min far och mor. Minstingen sov då jag kom och då jag väckte henne klagade hon på magont. Vi fikade lite chokladpudding innan vi for hem. Jag delade med minstingen - misstag - Då vi kom hem så spydde minstingen rejält - hon hade varit ovanligt grinig och hängig under dagen. SUCK!! Hoppas verkligen att jag klarar mig från magsjuka - finns inget värre!! Ringde och förvarnade mina föräldrar, så de kunde proppa i sig vitpepparkorn och en rejäl whiskey.
Lagade middag men min man hann inget äta för han skulle på träning - vilken miss. Men aptiten var inte direkt hög efter att man fått skura golvet på kräk. Uähk!!
Nu ska jag ta en rejäl whiskey..natti natti... /Channa
lördag, november 15, 2008
Dagarna går...och livet går vidare!
Jahapp - dagarna segar sig fram. Det verkar som jag klarar mig även denna gång.
Kämpar med att komma ikapp med skolarbetet - segt och motsträvigt.
Tankarna har varit många om mycket, men jag har lovat mig själv att inte trilla ner i någon melankolisk håla - jag måste rycka upp mig - livet går trots allt vidare.
Men det är jobbigt.
Snuvan har gått över till bihålorna - känns det som i alla fall.
Idag var vädret pissigt - hade räknat med att rida, men det blev en innesittar dag idag trots allt. Ruggigt och mulet med kylan som gick igenom alla lager kläder in i märgen. Gör ett nytt försök imorgon - vill inte riskera att min förkylning förvärras ytterligare.

Till våren planerar jag på att införskaffa en ersättare till Loorentzo och det lutar mot en ung PRE eller Frieser så jag kan ta vid där Loorentzo och jag fick ett abdrupt avslut i utbildningstrappan.
Wish me luck!
Har precis börjat läsa spanska, så det kan ju passa med en PRE...*fniss*
Natti //Channa
Kämpar med att komma ikapp med skolarbetet - segt och motsträvigt.
Tankarna har varit många om mycket, men jag har lovat mig själv att inte trilla ner i någon melankolisk håla - jag måste rycka upp mig - livet går trots allt vidare.
Men det är jobbigt.
Snuvan har gått över till bihålorna - känns det som i alla fall.
Idag var vädret pissigt - hade räknat med att rida, men det blev en innesittar dag idag trots allt. Ruggigt och mulet med kylan som gick igenom alla lager kläder in i märgen. Gör ett nytt försök imorgon - vill inte riskera att min förkylning förvärras ytterligare.

Ja, jag har en pålle att rida på - om än gammal (28 år) - så lufsar han på och gillar mysiga turer ut i skogen. I vinter planerar jag att det ska bli en hel del av det oxå.
Till våren planerar jag på att införskaffa en ersättare till Loorentzo och det lutar mot en ung PRE eller Frieser så jag kan ta vid där Loorentzo och jag fick ett abdrupt avslut i utbildningstrappan.
Wish me luck!
Har precis börjat läsa spanska, så det kan ju passa med en PRE...*fniss*
Natti //Channa
Om att vara ung...
Låt mig få vara en trotsig tonåring
- jag kommer att bli vuxen.
Låt mig få skrika och springa min väg
- jag kommer att återvända.
Låt mig få hitta min egen väg
- jag kommer ändå att söka.
Låt mig få snubbla och falla
- jag kommer att resa mig igen.
Låt mig få deppa och vara sur
- jag kommer att bli glad igen.
Låt mig få hitta ett eget liv
- jag kommer ändå att lämna er.
Låt mig få ha hemligheter
- jag kommer att berätta dem senare.
Låt mig inte bli sårad av er
- jag litar ju på er.
Låt mig få prata när jag behöver det
- jag klarar inte att bära allt själv.
Låt mig få gå när jag är redo
- men släpp mig inte helt.
Låt mig få komma tillbaka
- jag kommer att bli vuxen.
Låt mig få skrika och springa min väg
- jag kommer att återvända.
Låt mig få hitta min egen väg
- jag kommer ändå att söka.
Låt mig få snubbla och falla
- jag kommer att resa mig igen.
Låt mig få deppa och vara sur
- jag kommer att bli glad igen.
Låt mig få hitta ett eget liv
- jag kommer ändå att lämna er.
Låt mig få ha hemligheter
- jag kommer att berätta dem senare.
Låt mig inte bli sårad av er
- jag litar ju på er.
Låt mig få prata när jag behöver det
- jag klarar inte att bära allt själv.
Låt mig få gå när jag är redo
- men släpp mig inte helt.
Låt mig få komma tillbaka
och vara liten när jag inte alltid vill vara stor...
//Channa
//Channa
torsdag, november 13, 2008
Fruktansvärd morgon...
Va
knade med dunder förkylning och dessutom 8 minus grader ute.
Klädde mig och väckte flickorna, gick ner och gjorde iordning frukost till dem i vanlig ordning.
Sedan var det hästarnas tur att komma ut och få sitt morgonhö...
När jag kom in i stallet var det alldeles tyst...
Trots att jag visste att Loorentzo var borta - så väntade jag mig ändå hans morgon hälsning och att han skulle resa sig upp för att titta upp över boxväggen - men det förblev tyst och stilla...
De andra hästarna började smått röra på sig så jag kom till sans och den oerhörda känslan av att marken rämnade under mina fötter sköljde över mig..
Tårarna vällde envist fram och jag manade mig framåt med grumlig syn och skälvande händer. Fumlade efter Millans grimma - fick ut henne - sedan var det Örvars tur och till sist lilla Winny. Med en klump i magen stängde jag till stallet och gick in till mina flickor.
Ingen frukost gick ner idag heller...
Manade flickorna att skynda på och skjutsade dem till dagis respektive skola.
Strax innan vi kom fram till dagis utbrister min 6-åring: - Mamma, jag blev inte rädd igår - för du var ju inte ledsen. Mitt svar: -Vad bra att du inte blev rädd, men jag var mkt ledsen, men det var så mörkt i rummet, så du såg nog inte det igår. Hennes svar: - Men mamma, du behöver ju inte vara ledsen, för Loorentzo kommer ju alltid att finnas i ditt hjärta!!
Ja, vad svarar man på det? Så sant som det är sagt...
Jag hade kunnat storböla där och då - hon är så härlig min gullunge - Vilken klokhet.
Jag lämnade minstingen på dagis under tystnad - orkade inte prata med personalen. Jag skjutsade upp min härliga kloka 6-åring till bussen och sedan for jag hem - omskakad.
Grannen ringde och bjöd upp mig på kaffe - jag skulle hämta morötterna oxå. Vi pratade en liten stund och hon försökte trösta och stötta.
Mobilen har plingat och jag har fått många fina sms under hela dagen av alla mina vänner, som skickar varma och stöttande tankar.
Man märker verkligen vilka underbara vänner man har i svåra stunder som de här.
Alla har varit så underbara och förstående genom allt det här. Tack för att ni finns!!!
Efter lunch tog jag itu med det oundvikliga. Jag städade undan efter Loorentzo. Tvättade alla hans grejor och slängde gamla slitna saker. Gjorde iordning boxen och tog bort hans namnskylt.
Imorgon ska jag skura hans krubba...
När jag kom in så kändes det som en lättnad att jag har fått det gjort och på något sätt nått en
etapp mot ett avslut.
Det kommer nog ta ett par dagar innan chocken har lagt sig och jag verkligen förstår att han är borta, det blir jag påmind om varje dag men det ser jag oxå som en sund etapp på vägen. Minnena kommer med tiden att blekna av de här dagarna och kommer inte göra lika ont. Sedan kan jag minnas de verkligt fina stunderna, som vi fick tillsammans, under de här sex åren.
Tack Loorentzo för den tid vi fick .. //Channa
knade med dunder förkylning och dessutom 8 minus grader ute.Klädde mig och väckte flickorna, gick ner och gjorde iordning frukost till dem i vanlig ordning.
Sedan var det hästarnas tur att komma ut och få sitt morgonhö...
När jag kom in i stallet var det alldeles tyst...
Trots att jag visste att Loorentzo var borta - så väntade jag mig ändå hans morgon hälsning och att han skulle resa sig upp för att titta upp över boxväggen - men det förblev tyst och stilla...
De andra hästarna började smått röra på sig så jag kom till sans och den oerhörda känslan av att marken rämnade under mina fötter sköljde över mig..
Tårarna vällde envist fram och jag manade mig framåt med grumlig syn och skälvande händer. Fumlade efter Millans grimma - fick ut henne - sedan var det Örvars tur och till sist lilla Winny. Med en klump i magen stängde jag till stallet och gick in till mina flickor.
Ingen frukost gick ner idag heller...
Manade flickorna att skynda på och skjutsade dem till dagis respektive skola.
Strax innan vi kom fram till dagis utbrister min 6-åring: - Mamma, jag blev inte rädd igår - för du var ju inte ledsen. Mitt svar: -Vad bra att du inte blev rädd, men jag var mkt ledsen, men det var så mörkt i rummet, så du såg nog inte det igår. Hennes svar: - Men mamma, du behöver ju inte vara ledsen, för Loorentzo kommer ju alltid att finnas i ditt hjärta!!
Ja, vad svarar man på det? Så sant som det är sagt...
Jag hade kunnat storböla där och då - hon är så härlig min gullunge - Vilken klokhet.
Jag lämnade minstingen på dagis under tystnad - orkade inte prata med personalen. Jag skjutsade upp min härliga kloka 6-åring till bussen och sedan for jag hem - omskakad.
Grannen ringde och bjöd upp mig på kaffe - jag skulle hämta morötterna oxå. Vi pratade en liten stund och hon försökte trösta och stötta.
Mobilen har plingat och jag har fått många fina sms under hela dagen av alla mina vänner, som skickar varma och stöttande tankar.
Man märker verkligen vilka underbara vänner man har i svåra stunder som de här.
Alla har varit så underbara och förstående genom allt det här. Tack för att ni finns!!!
Efter lunch tog jag itu med det oundvikliga. Jag städade undan efter Loorentzo. Tvättade alla hans grejor och slängde gamla slitna saker. Gjorde iordning boxen och tog bort hans namnskylt.
Imorgon ska jag skura hans krubba...
När jag kom in så kändes det som en lättnad att jag har fått det gjort och på något sätt nått en
etapp mot ett avslut.Det kommer nog ta ett par dagar innan chocken har lagt sig och jag verkligen förstår att han är borta, det blir jag påmind om varje dag men det ser jag oxå som en sund etapp på vägen. Minnena kommer med tiden att blekna av de här dagarna och kommer inte göra lika ont. Sedan kan jag minnas de verkligt fina stunderna, som vi fick tillsammans, under de här sex åren.
Tack Loorentzo för den tid vi fick .. //Channa
onsdag, november 12, 2008
En sorgens dag...
Så kom den tunga dagen att säga adjö till sin älskade vän.
Efter lång och ångestfylld väntan så kom slutligen den sista dagen och de sista timmarna.
Ja, hur säger man farväl till sin vän på bästa sätt? En vän som man trodde skulle vara kvar i många år till...
Under förmiddagen idag gosade vi i hagen sedan brast något inom mig. Efter lunch kom djurtjänst och gav honom ett fint avslut.
En massa foton tog jag och solen sken...

Ikväll kommer jag inte få något gos och imorgon kommer jag inte att mötas av hans mysiga morgonhälsning. Hans box kommer att stå tom och öde..
Sorgen jag känner har inga gränser...
Men livet måste trots allt gå vidare...
Men idag ska jag tillåta mig att sörja...
Jag intalar mig att jag gjort honom en god gärning genom att låta honom somna in i tryggheten hemma på gården.
Min bästa vän höll honom vid skottet och det är jag henne evig tacksam för.
Jag valde att inte vara med då, för att inte göra honom orolig och för att kunna bevara de fina minnena efter honom.
Tårarna kommer stötvis i floder och jag låter det flöda för att processen ska få ha sin gång. Tomheten i bröstet, vet jag, kommer att fyllas av minnena så småningom.
Vi fick sex härliga år tillsammans och du, Loorentzo, kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Efter lång och ångestfylld väntan så kom slutligen den sista dagen och de sista timmarna.Ja, hur säger man farväl till sin vän på bästa sätt? En vän som man trodde skulle vara kvar i många år till...
Under förmiddagen idag gosade vi i hagen sedan brast något inom mig. Efter lunch kom djurtjänst och gav honom ett fint avslut.
En massa foton tog jag och solen sken...

Ikväll kommer jag inte få något gos och imorgon kommer jag inte att mötas av hans mysiga morgonhälsning. Hans box kommer att stå tom och öde..
Sorgen jag känner har inga gränser...
Men livet måste trots allt gå vidare...
Men idag ska jag tillåta mig att sörja...
Jag intalar mig att jag gjort honom en god gärning genom att låta honom somna in i tryggheten hemma på gården.
Min bästa vän höll honom vid skottet och det är jag henne evig tacksam för.
Jag valde att inte vara med då, för att inte göra honom orolig och för att kunna bevara de fina minnena efter honom.
Tårarna kommer stötvis i floder och jag låter det flöda för att processen ska få ha sin gång. Tomheten i bröstet, vet jag, kommer att fyllas av minnena så småningom.
Vi fick sex härliga år tillsammans och du, Loorentzo, kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
måndag, november 03, 2008
söndag, november 02, 2008
Avklarad kurs!
Äntligen är jag klar med tentan i kursen Äldre litteratur. Den var rejält mäktig att skriva.
Man skulle analysera medeltida prosa, dramer från antiken och berättarteknik hos romantikens olika författare... Huja, huja... men jag tror nog att jag lyckades hyfsat bra - det känns så nu iaf.
Försäkringsbrevet för Loorentzo har nu kommit - nu har jag bara tre veckor på mig att skicka honom till himlen... Känns tråkigt och jobbigare än jag trodde... men jag vet ju att han får det "bättre" om man gör slut på hans lidanden så snart som möjligt - men jag greps genast av separationsångestens alla kval. Gulp!!!
Kan nog inte riktigt greppa att min lilla pålle snart är borta...Avlivaren är kontaktad så nu är det bara sista dagarnas väntan kvar - med alla kval !! Buäääh...!!
Funderar på att uppdatera Ronessas blogg...trodde ju att Loorentzo - hennes son i alla fall skulle bli äldre än henne... men, men, det var nog inte meningen det... Det kommer bli hemskt tomt och framförallt jobbigt att behöva möta den tomma boxen varje morgon, när jag tar hand om de andra hästarna. Men jag vill inte köpa ngn ny häst på en gång - för det skulle inte vara rätt mot den eller mig. Hoppas hellre på att jag får en till hyresgäst som fyller ut tomrummet i stallet så länge... // Natti, natti... Channa
Man skulle analysera medeltida prosa, dramer från antiken och berättarteknik hos romantikens olika författare... Huja, huja... men jag tror nog att jag lyckades hyfsat bra - det känns så nu iaf.
Försäkringsbrevet för Loorentzo har nu kommit - nu har jag bara tre veckor på mig att skicka honom till himlen... Känns tråkigt och jobbigare än jag trodde... men jag vet ju att han får det "bättre" om man gör slut på hans lidanden så snart som möjligt - men jag greps genast av separationsångestens alla kval. Gulp!!!
Kan nog inte riktigt greppa att min lilla pålle snart är borta...Avlivaren är kontaktad så nu är det bara sista dagarnas väntan kvar - med alla kval !! Buäääh...!!
Funderar på att uppdatera Ronessas blogg...trodde ju att Loorentzo - hennes son i alla fall skulle bli äldre än henne... men, men, det var nog inte meningen det... Det kommer bli hemskt tomt och framförallt jobbigt att behöva möta den tomma boxen varje morgon, när jag tar hand om de andra hästarna. Men jag vill inte köpa ngn ny häst på en gång - för det skulle inte vara rätt mot den eller mig. Hoppas hellre på att jag får en till hyresgäst som fyller ut tomrummet i stallet så länge... // Natti, natti... Channa
onsdag, oktober 22, 2008
Millan Tabac !
Nu har vi fått en ny hyresgäst i stallet. Ett 7-årigt nordsvenskt sto som heter Millan Tabac. Hon är helsvart och bamse stor.
Super snäll, fast ägarna var så bekymrade innan hon kom, för att hon var sååå stark och jag såå liten.
Men hon sköter sig finfint. Lite osäker på omvärlden, men hur cool som helst.
Med en fast hand så följer hon en, som en liten valp. Ägarna erbjöd mig att rida in och göra "vad jag vill" med henne.
Millan och våran shettis Winny fann varandra på en gång och blev bästisar. Så Örvar får nog gå för sig själv i vinter. Blir det kallt får nog Millan gå med honom eftersom hon kan käka hösilage - men det kan ju inte Winny.
Jag hoppas få lite tid över i vinter att köra lite med Winny - jag tror hon kommer att gilla det och definitivt mina döttrar oxå.
Örvar hoppas jag få upp i lite bättre kondition så han blir gladare - ska raspa lite tänder på honom oxå och kolla så att hans vågbett inte blivit värre. Men än så länge håller han hullet.
Han fick en ny sadel i månadsskiftet oxå. En bomlös pfiff-sadel, som han verkar trivas bra under. / Channa
Super snäll, fast ägarna var så bekymrade innan hon kom, för att hon var sååå stark och jag såå liten.
Men hon sköter sig finfint. Lite osäker på omvärlden, men hur cool som helst.
Med en fast hand så följer hon en, som en liten valp. Ägarna erbjöd mig att rida in och göra "vad jag vill" med henne.
Millan och våran shettis Winny fann varandra på en gång och blev bästisar. Så Örvar får nog gå för sig själv i vinter. Blir det kallt får nog Millan gå med honom eftersom hon kan käka hösilage - men det kan ju inte Winny.
Jag hoppas få lite tid över i vinter att köra lite med Winny - jag tror hon kommer att gilla det och definitivt mina döttrar oxå.
Örvar hoppas jag få upp i lite bättre kondition så han blir gladare - ska raspa lite tänder på honom oxå och kolla så att hans vågbett inte blivit värre. Men än så länge håller han hullet.
Han fick en ny sadel i månadsskiftet oxå. En bomlös pfiff-sadel, som han verkar trivas bra under. / Channa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






