inte är ridbar längre.Började med att han visade hälta höger framknä, efter bedövning av knäet så gick hältan över till vänster framknä som vi då oxå bedövade. Hältan flyttade sig till bakbenen båda haserna. Veterinären ansåg att vi skulle röntga honom på nytt för att se om något hade förändrats under det här året sedan sist vi var ner.
Han röntgades på nytt i båda framknäna, haserna och ryggen. Min veterinär rådfrågade även en kollega som tittade på plåtarna. Han sa att det inte såg omöjligt ut - det gällde enbart att hitta rätt kombination av behandling så kunde han bli återställd. Han ansåg att Loorentzo inte hade något märkbart problem i ryggen, plåtarna visade inga förändringar som kunde bekräfta ryggproblematik heller utan han ansåg att det antingen var fram eller bakben som var det primära problemet hos honom, min vet höll med.
Loorentzo behandlades med Celestona Bifas och kortison i 13 ledkapslar. Rygg(två ledkapslar), SI-leden(två ledkapslar), båda framknäna (fyra ledkapslar), båda haslederna (fyra ledkapslar) och höger bakkota. Han blev omdöpt till nåldynan!! Hemresan var hoppfull!
Vila 7 dagar i liten hage (4x4m), med dagliga promenader, sedan skulle han joggas igång inför återbesöket. Efter en veckas promenader joggade jag honom två dagar - han rörde sig inte alls bättre...Pratade med veterinären och hon ansåg att han kunde vila fram till ÅB.
Den 17 september bar det iväg ner på ÅB till SLU. Första kontrollen gick han igenom ohalt, men vid longeringen var vi tillbaka på ruta ett. Halt höger framknä och efter bedövning flyttade det över till vänster framknä. Vi bedövade även vänster framknä eftersom hon tyckte han såg bättre ut i bakkärran. Men det visade sig inte vara fallet. Hältan kom tydligt i bakkärran efter att vi hade bedövat även vänster framknä. Vi beslöt att även kolla halsen om det kunde sitta något där som ströp nerverna till bakänden. Röntgen av halskotpelaren visade ingen förändring eller tveksamheter.
Så kom då det där samtalet alla hästägare gruvar sig för. Eufanasi!!! Utdömningen!!
Han har ju åkt fram och tillbaka under två år nu till kliniker och ingen kan få bukt med hans hälta både veterinärer och jag har gjort allt i vår makt för att han ska bli bättre - men han svarar inte på behandlingarna. Vad finns det kvar att göra??? Han är halt redan i skritt och har bevisligen ont i sina framknän. ---Mamman till Loorentzo dömdes ut för samma sak !!---
Jag som trott att det var min ridning som bidragit till hennes skada - men så kan det alltså inte ha varit - dels för att hon inte reds mer än sammanlagt ett år av de fem åren jag hade henne. Loorentzo är inte ens inriden - så jag kan känna mig lugnad iaf, i att jag inte gjort ngt fel med varken honom eller hans mor. Det är i det här fallet felaktiga gener som ställt till det.
Nu väntar jag på utlåtande från försäkringsbolaget om att jag får ett OK så jag kan skicka min Loorentzo till de evigt gröna ängarna...
Både jag och veterinären känner att vi vill ha svar - men - resurserna finns inte. I mitt stilla sinne funderar jag på om jag ska skänka hans kropp till SLU, så de (om de vill) kan obducera honom och kanske bidra till att forskningen går framåt. Men jag har inte bestämt mig ännu...det är en lång resa för honom och mig.
-- tårarna vill inte sluta rinna...och tomheten slukar mig--
//Channa
Jag har inte riktig några ord som kan göra detta bättre för dig, men du gör det som är bäst för honom..
SvaraRaderaKram