Hoppla, hoppla....

Ja, nu är vi redan inne i september... (behöver jag ens våga påstå att tiden rusar förbi..)

Skolan har startat igen både för mig och min 6-åring. Hon fixar bussresorna till skolan bättre än jag vågade hoppas på.

Kursen jag går nu är intressant, språksociologi. Vi är endast sju kursdeltagare så vi hinner med en hel del på genomgångarna. Det tråkiga är att kursen är förlagd till campus , så jag måste pendla ner två dagar i veckan - och det blir kostsamt! Plus att sammanlagda restiden blir åtta timmar. Suck!

Vi var iväg under fyra dagar med familjen till Leksand sommarland, där vi tältade och det gick jättebra -helmysigt. Så nu har vi införskaffat ett fem mannatält och nya sovsäckar och laddar inför nästa sommar. Det ska bli urkul! Hoppas bara att vi kan mixa ihop våran semester så pass att vi kan resa bort en hel vecka tillsammans då.

Studsmattan vi köpte till barnen blev en hit - tom jag tränar på den - riktigt skoj faktiskt.

I augusti började jag hårdträna Loorentzo igen för att se om han kommer hålla i framtiden. Inridningen påbörjades men det tog dock inte långtid förrän han började konstra. Jag började fundera på om det var jag som tränade honom felaktigt så att han överbelastade sig. Han byggde snabbt upp muskulaturen i frampartiet men bakdelen vägrade bygga muskler plus att hans oregelbunda gång kom tillbaka. Så då bad jag min vän som är professionell ryttare och tränare att prova honom och få ett utlåtande. Hon blev mkt förtjust i honom och gav mig kredit för att han var så vältränad och väluppfostrad. Hon kunde inte hitta några fel i mitt sätt att träna honom. Hon hade honom i två dagar vid två tillfällen. Sista omgången funkade ingenting alls. Hon rekommenderade att åka ner till SLU igen för en koll eftersom han till slut blev farlig att sitta på.

Jag kände direkt att nu är det kört för min pålle och då lägger jag av med hästar!! Hon Lugnade mig och sa att om det nu skulle vara sååå illa så fick jag under inga som helst omständigheter sluta med hästar eftersom hon sett vilka kvaliteer och kunskaper jag bar på och jag skulle inte bekymra mig över att behöva leta någon ny häst - det skulle hon se till.

Nästa gång jag ringde henne och berättade hur det gått hos veterinären avslöjade hon att hon satt upp mig på ridkurs hos henne. Waoh! tänkte jag - här har jag en person som inte tänker ge upp på mig i alla fall. Tack för det Sigrid - det värmde!!!

På jobbet har jag fått en ny tjänst som innebär att lyssna på mina medarbetare och göra bedömningar samt vara behjälplig i att förbättra och underlätta deras arbete i telefon. Roligt värre! Ja, jag både arbetar och pluggar på högskolan och det funkar alldeles utmärkt.

I dagarna nu så är vi på jakt efter en ATV helst 500cc så jag har något att sladda min nya ridbana som vi precis har lagt grunden till och ska vara klar sommaren 2009.

Jag har stängslat om mina vinterhagar och bytt från elband till elrep, eftersom elbanden bara gick av hela tiden i höststormarna vi har numera.
Nu hoppas jag bara att jag ska få någon som hyr in sig i mitt stall - så man får någon att rida med i vintermörkret...

Under september har jag börjat rida för Sigrid Bergåkra på hennes hästar. Det går kanonbra! Helt klart över förväntan.. Jag var övertygad att jag skulle ha massor att arbeta med eftersom jag inte ridit för en instruktör på 9 år.
Men Sigrid berömde mig för min sits och känslighet som ryttare och påstår att jag var ämnad för dressyr. VA! Jag !!! Jag vet oxå att Sigrid är en människa som är brutalt ärlig. Hon säger precis som det är och lindar inte in det. Så jag blev så lycklig!! *Gnuggar mitt ego lite extra.*
- Du vet nog inte ens själv hur bra du rider. Det är så typiskt för er norrlänningar och eran Jantelag!! sa hon. Det kommer jag leva på länge !!!

Jag har provat båda mina drömhästar - en Pre Andalusier hingst och en Frieserhingst.

Tja det vara lite uppdateringar om vad som hänt sedan sist.

/ciao Channa