Då vi kom ut i den större hagen (vågade inte ta ut honom på vägen) så tokbockade han i var tredje steg, till slut beslöt jag mot veterinärs inrådan att låta honom ladda ur genom att springa några varv på volten. Snacka om urladdning - han var helt rabiat ! Man riktigt såg hur han blixtrade och hur det small i varje urladdning. Sedan blev han sitt vanliga jag igen frånsett att han trampat sig illa på ballen på höger fram, men inget som inte lite jod kunde råda bot på.
Det syntes att han var mycket lättad av att få komma ut igen. Dagen efter var han betydligt lugnare och höll sig på mattan - något bocksprång bara - men mycket lugnare.
Idag vågade vi oss ut på vägen och upp på åsen - han bockade ett par gånger och vibrerade av spänning men var i alla fall hanterbar på ett helt annat plan än i förrgår. Nu har vi avslutat hans Metacam-kur så imorgon ska jag ringa och kolla med veterinär om han får släppas ut i större hage snart.
Trots behandlingar och en Metacam-kur rör han sig inget bättre - något friare i bogarna, men forfarande kort i steget och ojämn i bakpartiet - hur ska detta sluta. Utsikterna ser inte allt för goda ut för min lilla bebis. Mörkret breder ut sig och ljuset blir allt svagare. Har ny tid den sista oktober - håll tummarna för oss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar