Hur säger man?

Igår kväll så somnade svärfar in efter en lång tids sjukdom och efterlämnade nära och kära i stor sorg.

Min make var på träning då hans mor ringde för att meddela honom.
Vad säger man när man får ett sådant besked - svärfar har somnat in stilla ikväll.
Tårarna brände till i ögonen, jag kunde känna hur svärmor kämpade för att hålla kontrollen. Vad svarar man? Chockad, ledsen och med medlidande med svärmor. -Va, nej! sen knöt det till i magen. Tankarna virvlar - Hur kommer min man att ta detta? Hur framför man en sådan sak till sin älskade? Hur säger man?

Svärmor bad mig att be hennes son att ringa så fort han kom hem och jag skulle inte säga något. Nervositet, han kommer hem sent och jag ska be honom ringa sin mor utan att avslöja något. Han kommer ju att förstå direkt!

Då han kom hem hade jag torkat mina tårar och stärkt mig med en kopp kaffe. Jag frågade hur träningen gått och han sken som en sol. Det knöt sig i magen, han är ju så lycklig nu! Varför ska jag ändra på det! Jag gav honom telefonen och sa honom att han måste ringa sin mor. Han såg frågande ut och frågade om jag trodde att hon var vaken. Jag vände honom ryggen och svarade - Med all säkerhet! Han ringde hem...

Vilken Jul! Vi som sett fram emot att träffa dem båda i jul.
Kanske en lättnad för honom, jag hoppas verkligen att han har fått det bättre där han befinner sig nu.

Kanske var de oxå en lättnad för oss nära och kära, att få ett avslut på den sjukdom som drabbat honom, att veta att han nog har fått det bättre. Det känns oerhört hårt att ens tänka så, men alternativet hade nog varit värre, att bli ett vårdpaket hade dessvärre inte skänkt honom någon glädje och skapat en hel del sorg för familj och vänner. För det tär på oss i familjen att se vår älskade lida. Tröst är att han fått somna in lugnt och stilla i sitt eget hem, i sin egen säng med sin älskade vid sin sida.
Nu finns han med oss i våra minnen och i våra hjärtan.
Kanske han kan slänga ett vakande öga på sina nära och kära emellanåt.

Det är så många känslor som virvlar och ändå kände jag honom inte så väl, men han var ändå min svärfar, min älskades far och mina barns farfar. Han lämnar ett stort tomrum efter sig.
Det känns som att jag inte har rätt att känna sorgen som bubblar i mig, det känns som jag stjäl sorgen från min man. Jag måste vara stark och stötta honom igenom det här.

Idag är det min makes födelsedag, något var inte som det skulle vara.
Firandet var avtrubbat - men livet måste ändå gå vidare.

Nästa helg blir det begravning. Hoppas att allt går bra!
Imorgon åker min man och yngsta jäntan upp till farmor för att stötta henne och ta hand om allt bestyr tillsammans med hans syskon.
Jag och vår andra dotter blir kvar hemma till på torsdag, för jag måste ner till högskolan i tre dagar för att avsluta en kurs och redovisa arbete i en annan kurs.

Hästvakt har jag lyckats knåpa ihop för veckan. Vilka underbara grannar man har som ställer upp för oss.

Nej, nu måste jag sova. Natti!

Ah, äntligen lite tid över

Tja, det tar väl sin lilla stund att komma ihåg att man har en blog.
Ska försöka bättra mig..=0)
Hmm.. högskolan har satt fart på allvar .. plugg..plugg..plugg...
Hittintills har det gått väldigt bra faktiskt. Trivs som fisken i vattnet.
Snart är det dags för vår första kontakt med verkligheten - det ska bli sååå spännande!
Har hamnat i en klass 5 som jag ska följa under ett läsår och min kompis dotter går i den klassen , det kan bli mkt kul.

Barnen har kommit in i rutinerna med dagis/dagmamma och det funkar.
Den lilla har haft sin första riktiga förkylning under en vecka - och det har varit tufft för henne. Men hon fixade det galant. Nu är hon frisk igen och imorgon är det dags för dagmamma igen eftersom mamma måste plugga.

Hästeriet går segt.. Har inte hunnit med så mkt som jag skulle vilja..suck!
Har varit på ett seminarium om inälvsparasiter för häst och lärt om avmaskningsrutinerna.
Veterinären ska komma på fredag och raspa tänder och vaccinera. Dessutom är det dags för hovis att fixa fötterna på dem, oj, oj vad pengarna rinner iväg.
Ingen har hittills hört av sig på mina stallplatsannonser..
Hmm.. skulle ju vara kul med en ridkompis nu så man får sig en kick i häcken och kommer igång.

Har varit och hälsat på de nya som tagit över ridhuset - de verkar helcoola - de håller på med western och akademiskt - precis som mig - är det ödet eller?

Nä nu ska jag banne mig ta mig ikragen - annars blir nog aldrig min häst skolad.
Tiden bara rinner iväg - snart är han fem år. Suck!
På onsdag ska jag på en clinic och få lite inspiration, blir bra de!

Boxas hinner jag iaf med två kvällar i veckan - och kul är det men ack så öm man blir i kroppen efteråt - men det är skönt att röra på sig lite, speciellt nu när man pluggar och sitter mest still.

Min äldsta dotter har samma intresse av djur som jag har och det är ju kul, då har man ju en ridkompis i framtiden, hoppas den yngsta oxå kommer att gilla det.

Nä, nu ska det slaggas lite..gäsp! Såå trött..lång skoldag imorgon..dubbelgäsp!

Natti natti

Jaha, ännu en dag till ända..

Har målat färdigt ett fönster, hjälpt brorsan med flytten, tack o lov att man har en hästtransport som man kan få plats med mkt i. Blev bara en vända. (Han hade flyttat alla småprylar under veckan, så vi hjälpte bara till med alla stora möbler.)
Han bjöd på mat. Pizza! Sen fick vi en massa grejor som de inte ville ha,,juste! (Massor av blommor , bra böcker och filmer.)=0)
Men jag hann inte att rida mina pållar ska försöka hinna med imorgon, men då ska min make spela golf och det brukar ju ta hela dagen i anspråk. Kanske hinner en sväng på morgonen och sedan en sväng på kvällen med unghästen..
Det var svettigt värre i solens värme.. Man man tackar ändå vädergudarna för det fina vädret..man vågar ju inte klaga direkt.

Hmm..sitter med en drink i handen och myser i kvällsmörkret, min man ligger i soffan och kollar på PGA tour i Golf..Ja, man är ju golfänka emellanåt..men ärligt talat unnar jag honom det..På köpet har man ofrivilligt fått lära sig en massa om golf, poängräkning, handicap och alla konstiga klubbor och slag.
Nåja, lite intresserad är jag ju ändå..
Han unnar ju mig min tid till hästarna och pushar på mig då jag tappar motivationen. Han är verkligen guld värd min man! Han e jag rädd om...

Mina barn var verkligen gudomliga idag under allt flyttstök..Inget gnäll och bara massa solsken..trots värmen och många mil i bilen, det gör en mamma väldigt stolt.

Nåväl nu ska jag nog gå och knoppa så jag orkar upp imorgon, med små barn blir det att kliva upp i ottan, natti natti / kramizar

Återigen några ord!!

Hmmpf..Nu har modemet varit trasigt i ett par dagar...äntligen har jag hunnit byta ut det...nu plötsligt surfas det mkt smidigare...woao vilka waves...!
Regnigt har det oxå varit..men nu lyser solen igen. Min äldsta dotter har börjat dagis igen och snart ska vi skola in lilljänta oxå. Tiden går så förunderligt fort.

Inridningen av min pålle går framåt..han är så juste! Men tjejen som skulle låna honom har ej hört av sig ännu...nervöst snart börjar ju skolan oxå..hmmmmm...men det brukar ju ordna sig.

Geleat har jag oxå hunnit med.. 5 liter gele blev det av svartvinbären. Nästa vecka är det dags att göra saft av svarta och röda vinbär..mums..! Det var första gången men riktigt roligt till det att jag kokade över andra omgången..då blev det till att skura hela köket...sucka!!

Oj, nu har lillan vaknat dags för lite lunch..see ya!

Min allra första blogg!!

Hujeda mej, så var det gjort!

Nu har man sin egen, alldeles egen blogg oxå, det trodde väl ingen, allra minst jag!

Tjaaaa...hmmm...vad skriver man nu då..undrar om min långvariga skrivkramp ska gå över i och med detta, hoppas, hoppas...=0)

Tja, klev upp kvart över sju, trots att det är en lördag..min yngsta dotter (11mån) vaknade och ville upp, och då är det bara att masa sig ur sängen..sucka!

Förkylt värre oxå...lillan har haft hög feber i två dygn men den har tack o lov släppt men nu är det snorigt värre..och tro inte på tusan att en annan har åkt dit nu oxå..Jag som aldrig e sjuk...Humpf!
Nåväl det är bara att kämpa på, det brukar ju gå över efter ett tag, även om det inte känns så nu!

Ja, snart startar skolan och jag är lättad då min tjänstledighet har blivit beviljad, men nu är problemet med vad jag ska göra med min unghäst. Studierna (som är på distans) kommer ju kräva en del och att försöka hinna med två små barn (4år och 11 mån) och två hästar kan bli tufft.

Tack ó lov så har jag hittat en tjej som är villig att ta sig an min unghäst under ett par år under min studietid, men det känns fruktansvärt ändå...han är ju min bebis, min egen uppfödning efter mitt älskade sto som jag var tvungen att ta bort pga av en skada.
Nåja, tjejen verkar i alla fall seriös och har goda referenser så han får det säkert superduper bra.

Men då dyker ju ett annat problem upp...nu har jag ju bara en häst i stallet och enligt djurskyddets nya lagförslag ska inga hästar få stå själva..då måste man hitta någon som vill stalla in sin/sina hästar här, (har ett stall för fyra hästar).
Äh, det bruka lösa sig (sa kärringen och sket i vasken) =0)... /kramizar