En aktiv dag med solsken

Sol ute och sol i sinne...

Mysmorgon att vakna till viskande barn och solens strålar som letar sig in över fönsterblecket.

Kastar ett öga på klockan, som visar på strax efter sju... mmm...kan sträcka på sig litet, najs!

På med linne och piratbyxan, göra toalett och sedan leta fram hund, mp3 och kopplet... sedan hopp i skorna och ut på underbar morgonprommis... morgonstund har verkligen guld i mund.

Idag är Tequila motsträvig, jag tror hon har nog lite träningsvärk sedan gårdagens raska promenader. Men hon gaskade upp isg efter lite lockande och uppmuntrande ord.

Efter 40 min friska steg i solen var det pållarnas tur att få sin morgonstund. Hö och nytt vatten till alla... slit å släp med måååånga metrar slang men inte tillräckligt lång... 160 liter fick bäras i omgångar med hink de sista 40 metrarna - kanske på tiden att köpa lite mera slang?!

Frukost - härlig fruktsmoothie på jordgubb, hallon, mango, banan, björnbär, cashewnötter och lite turkisk yoghurt. Mums!!

En liten stund i solen, sedan tog jag tag i städningen... köket skurades och rensades ur. Sedan sopades, dammsögs och skurades alla golv på nedervåningen för att radera ut alla lertassar som präglat golvet sedan förra veckans grävning. =) Härligt när det doftar rent i huset.

Mockning av hagar och det gick med en rasande fart eftersom jag hade hjälp av min gode vän K.

Pusta ut en liiiten stund i min knökfulla soffa... =) medan lunchen intogs i form av äggmacka och en kopp persikote... =)

Sedan fick tvätten sig en hopvikning, alla sju laddningarna, som intagit vår soffa, så nu äntligen har jag återerövrat soffan igen och tvätten har snällt fått infinna sig att härbärgera ett å annat skåp eller låda en våning upp. *klappar mig själv på axeln*

Skålade med min make om taget beslut som vi båda tror på i positiv bemärkelse.

Nu är det natti natt // ciao ciao Channa

Härliga sommardagar....

Så var juni här... oj oj...

Förra veckan kom äntligen grävaren så vi fick vår trekammarbrunn på plats, dessutom så lade vi ner 40 m dräneringsslang nere i hästhagen - så nu hoppas jag vi slipper den värsta geggan i höst.

I måndagsmorse blev jag uppringd av min arbetsgivare som bjöd in på möte på onsdag, för att informera om en ny tjänst som tillkommit och som de vill erbjuda mig. Iiiiiih.....

Min värld rasade nästan samman där... tårarna forsade... men den här gången var det pga känslor som jag inte klarade av att sortera och tillika hantera... omvälvande!

På em då äntligen tårarna slutat välla fram och min dotter kommit hem med bussen, tog vi oss en liten ridtur, som tyvärr slutade med en halt häst. =( Troligen pga av en sträckning eller vrickning. Verkar sitta uppe i bogen iaf.

Martin har ju gått bra länge nu...(typiskt nog), så nu står han på vila i delvis gräshage omväxlande paddock, för att inte bli för tjock..

Jag hjälper till med ponnierna på gården och har börjat promenera ordentligt med hunden varje dag, för att inte bli FÖR tjock jag med. Jag kanske tom kan tappa ett helt gäng med överflödiga kilon som smugit sig på under vintern. =)

I Tisdags var det konsert på stortjejens skola på kvällen, men de fick lov att avbryta pga ett riktigt ruskigt åskväder - med blixt och dunder. Men det blev mysigt iaf eftersom vi förflyttades in till respektive klassrum och fikade vår medhavda fikakorg där. Jag passade på att tacka min OBW tränare för hennes inspirerande brev som hjälp mig att komma på fötter.

Spänd av förväntan mixat med ångest, att gå tillbaka till en arbetsplats, där jag under en lång period mått dåligt, blev det nästan stopp på parkeringen. Fick sitta i bilen en lååång stund innan jag kunde förmå mig att gå in genom entrén. När jag väl kom in och fick en kram av goa receptionisten höll jag på att bryta ut i tårar, men bet ihop. Gick raka vägen upp till klubbkontoret och fick ett varmt välkomnande där oxå, men då kom det lite tårar.

Mötet tog plats och HR informerade om den nya tjänsten och desto mer hon pratade om tjänsten övergick hon i sitt ordval till att benämna mig i tjänsten och vilka förväntningar hon och företaget hade på mig och vad jag skulle kunna utföra i den positionen. Hon var verkligen helt lyrisk i sitt berättande och jag en något avvaktande lyssnare...

Tjänsten lät som figursydd för just mig. Den är rörlig, utmanande, kräver självdisciplin och är mkt omväxlande. M.a.o. PERFEKT! Dessutom fick jag min semester beviljad på stående fot samt får behålla mina löneförmåner från den andra tjänsten. =) OCH med mkt bättre arbetstider 7-16, JIPPIE!!!

HR ville ha svar så fort som möjligt, men det räckte om jag gav svar på tisdag nästa vecka.

Jag försäkrade mig om att jag skulle få hjälp med kurator för att komma tillbaka till mig själv igen efter den långa sjukskrivningen, och det skulle jag få.

HR ville dessutom ha en plan på hur min återgång i arbete ska se ut så hon kan presentera detta för FK på ett bra sätt. Så det bestämdes ett nytt möte på tisdag.

Så här i efterdyningarna av denna omvälvande dag...så känns det helt rätt att gå tillbaka till min arbetsplats just för att få en ärlig revansch att hitta tillbaka till mig själv och få tillbaka självförtroendet och min självkänsla. Visst har ftg behandlat mig illa men de har visat att de faktiskt har mkt dålig samvete för det. Det får räcka!

Det enda jag vill är att få arbeta med något jag tycker om och trivs med, sen spelar det ingen roll vad arbetsuppgifterna består i, det viktiga är att jag trivs med mig själv och mina kollegor. =)

Agendan nu är att komma tillbaka så fort som möjligt utan att hasta för fort. För det kostar alldeles för mkt att bara gå hemma och strosa, även om man får mkt gjort hemma.

Må väl!! // Channa

Ännu en dag....

Sommarvärmen har hittat hit.... men vindarna är fortfarande kylslagna.

Har börjat hitta mer balans i min tillvaro nu, men är fortfarande fruktansvärt trött hela tiden. Sover inte bra på nätterna och känner mig som en zombie på dagarna.

Smärtpikarna är färre men det molandet är fortfarande kvar.

Aggresiviteten har lagt sig, men oj, oj, stressa mig inte... ;)

Tur att jag har saker hemma att hålla mig sysselsatt med, annars hade jag nog varit galen vid det här laget. Här hemma kan man ju alltid ta en paus och vila, när kroppen säger ifrån. Ja, ja, Jag försöker varva ner... det blir i sinom tid... kan inte stressa mig lugnare.

Barnen uppskattar åtminstone att jag är hemma, men de tycker nog jag är en trist mamma som inte orkar hitta på en massa aktiviteter hela tiden, för det verkar som det är något självklart en mamma ska göra - åtminstone enligt den äldre generationen. Nåväl, jag tror inte mina barn tar skada av att jag inte orkar aktivera dem. Jag tycker faktiskt att de klarar av den uppgiften ganska bra själva. =)

Nu har vi äntligen fått hit grävaren som har hjälpt oss att få trekammarbrunnen på plats... typiskt nog skulle det krångla så det blev MYCKET dyrare för oss i slutänden... NU biter man naglarna och hoppas att pengarna ska räcka...annars får det bli en semester på hemmaplan i år.

Hagarna är urmockade och vi har börjat beta in våra hästar. Gräset ser riktigt grönt ut på andra sidan, faktiskt. ;)

Vårvindarna är mycket friska i år... de tar i så man tror man ska tippa i kull ibland, det är nackdelen med att bo så öppet som vi gör, men vi är åtminstone fria från de flesta flygfän i alla fall. =)

Tjolahopp tjolahej, det var allt från mej. // kram Channa

Vill inte vara i mina kläder nu....

Sjukskriven pga arbetsskada....?? Just nu får jag gå på piller som ska göra smärtsignalerna långsammare så min kropp klarar av att hantera dem - samtidigt gör denna medicin att jag inte har någon som helst toleransnivå eller tålamod - vilket genererar aggresivt beteende mot allt och alla i min omgivning. För mig leder detta till ännu mera frustration och sorg.

Jag tror aldrig någonsin att jag har känt mig så trött och slutkörd om dagarna som jag känner mig nu, utan att jag har gjort något.

Detta är helt emot min natur, som normalt är hyperaktiv och klarar av att hålla massor av bollar i luften. Idag är jag lycklig om jag klarar av att göra en enda sak utan att det slutar med svordomar och aggressiva yttringar. Så banala saker som att bära ut soporna eller ta en promenad med hunden eller bara fodra hästarna.

VAD HAR HÄNT???

Min familj känner inte igen mig.

Mina föräldrar känner inte igen mig.

Mina vänner tycker nog att jag är ovanligt snarstucken.

JAG känner inte alls igen mig själv och blir mer och mer rädd för varje dag - varthän detta ska sluta....

Rädslan är så stor och omfattande och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den heller.

Kommer jag förlora förmågan att lita på någon igen?

Kommer jag förlora min familj?

Kommer jag förlora kärleken i mitt liv?

Kommer jag förlora allt det jag byggt upp i mitt liv?

Kommer jag förlora alla mina vänner?

Kommer jag förlora tilliten till mig själv och min egen kompetens?

...

Listan kan göras mkt längre än så.

Vem ska jag kunna prata med om sånt här? Eller är det här frågor som är en del av livet som jag ska hantera på egen hand?

Jag känner mig ibland som ett litet barn som har gått så totalt vilse bland allting, nu snurrar det sunda förnuftet omkring mig precis utom räckhåll. Vissa dagar är det t.o.m svårt att veta vad som är uppåt eller nedåt på en banan.

Jag önskar alla en glad Valborg.. // Channa

Dessa dagar går jag mest bara runt i en bubbla och grubblar, där mina barn ibland lyckas rycka ur mig en stund innan jag återigen återgår till min bubbla av grubbel. Magont och oro hör till vardagen med ett och annat raseriutbrott där jag inte ens kan förstå vad som triggat igång det.

Det känns allvarligt som att någon har fängslat mig i en kropp som lever sitt eget liv där jag inte har mkt att säga till om...väldigt obehagligt. Det spelar ingen roll hur mkt jag slår på väggarna och skriker så kommer ingen till min undsättning... jag är själv i min inre strid.

Min tanke går till ett gammalt indianskt ordspråk: "Inom varje människa bor två stridande vargar, den ene representerar det onda och den andra representerar det goda inom oss. Vilken av vargarna, som vinner striden, beror på vilken du väljer, att mata av dem."

Frågan är vem av dessa vargar när jag med mitt konstiga beteende...?

Jag utgår ifrån ståndpunkten att alltid försöka se det positiva i allt som sker, men just nu är det riktigt svårt när det känns som att hela världen arbetar mot mig istället för med mig. =(

Så jaa, jag är så in i vassens trött just nu, så obegripligt trött...jag hoppas bara att mina vänner har lite översyn med att jag stänger allt och alla ute just nu...för jag orkar ärligt talat inte med att vara social nu. =/

Huvudet fullt !

Sova, vad ska det va bra för? Man sover ju bort en tredjedel av sitt liv ju...

Jag har av någon outgrundlig anledning inte kunnat komma till ro och fått sova de senaste tre nätterna, korta intervaller har jag slumrat, men inte riktigt sovit mig utvilad. Känns som huvudet snart ska sprängas, för det snurrar så mkt konstiga, lustiga och kluriga tankar i huvudet på mig hela tiden, men jag är för trött för att orka samla ihop dem och reda ut dem.

Tröttheten gör en seg och man bara orkar inte göra det där lilla extra...utan man bara trampar på i helst redan invanda och upptrampade spår. Tramp, tramp, tramp...

Var in till arbetsgivaren idag och efterfrågade en förebyggande rehabiliterings utredning innan jag rasar ihop helt, men det går tydligen inte utan medicinskt underlag, mao sjukskrivning på minst tre månader... =( vill inte!!!

JAG vill hitta en lösning - inte skapa fler problem...

Så nu ska jag vända mig till läkaren och se vad han säger om det svaret och vad man ska göra, och under tiden jag väntar på den tiden går jag nog förbi huvudskyddsombudet för att kolla upp vilka arbetsmiljölagar och regler som gäller i min situation...

Med det beslutet fattat hoppas jag att tankarna ska stilla sig - men rusar istadigt vidare och bildar ett summelsurr av kaos.

Nä , för trött för att reda ut nå mera tankar, imorrn blire en träff med sjukgymnasten igen innan ytterligare ett arbetspass.

// ciao ciao Channa

Ett dilemma....

Vad ska jag ta mig till? frågar jag mig dagligen...

Jag har gått till ett arbete i tolv års tid, som jag de senaste åren upptäckt inte utvecklar mig längre samt inte är bra för min whiplashskada eftersom det innebär en för hög grad av statiskt arbete.

Jag är färdigutbildad lärare sedan ett år tillbaka, men några tjänster på tillsvidare finns inte i dagsläget, endast springvick och kortare vikarietjänster på partiell tid.

Kroppen skriker - NEJ, utsätt mig inte för nåt mera och sinnet blir allt mer dystert. Jag trivs utomordentligt med kollegorna och jag gör ett bra arbete.

Vad kan jag göra? Jag vill inte och jag är rädd för att bli sjukskriven under en längre period, men kroppen klarar inte mycket mera.

Är det vettigt av mig att ställa mig till arbetsmarknadens förfogande i väntan på en lärartjänst? Att säga upp mig själv känns inte vettigt, men om det blir neddragningar igen, är det klokt av mig att ställa min plats till företagets förfogande och gå då? De kan ju ändå inte erbjuda mig en passande tjänst.

Vad jag vill? Jo, jag skulle verkligen vilja läsa vidare inom matematiken så jag får kompetens även för Gymnasium. Men hur ska jag kunna göra det när jag inte kan ta mer studielån?

Så vad ska jag ta mig till....? *grubblar vidare* //Channa

Snöiga dagar

Den här vintern spåddes att bli den längsta, kallaste och snörikaste vintern på över tusen år. Då kan jag lugnt säga att så här långt in på denna vintersäsong har de nog haft rätt, för snö har vi fått i mängder, det har tom snöat då det varit under minus 20 grader. Vi har haft riktigt rekordkallt redan i november med minusgrader under 30 vissa dagar och hela december oxå. Efter nyår lättade åtminstone kylan på sig något, men då har det snöat minst en halv dm vartannat dygn. Snödjupet tror jag ligger på nästan 1,5m här nu, snövallarna är hiskeliga på vägarna.

Vi lyckades åtminstone köra ut två hösilagebalar med vår suv och släp strax innan jul, men vi fick lov att skotta oss fram för att kunna vända och ta sats att komma ut igen. Idag skulle vi försöka igen, men för säkerhetskull lämnade vi vagnen och tänkte köra med bara suven en vända för att göra spår att köra i, men det har ju kommit minst en halvmeter snö sedan sist, så tro det eller ej, men vi körde fast och fick skotta oss fram. Då körde vi dessutom med 4 hjulsdriften i. Hmpf... så mkt för att äga en Suv, så mkt terrängbil var det. =S

Den här veckan har jag varit hemma pga för mkt statiskt arbete vilket inte är bra för min skada i nacken. För mig har det inneburit mkt ryggläge med värme tillskottsvärme växlande med spikmatta för att stävja smärttopparna. Därimellan har jag försökt att aktivera min kropp för att få igång cirkulationen i musklerna, för att inflammationen ska slussas bort. Vilket har hjälp en hel del. Det har blivit ridning och skidåkning, kanske inte så mkt som jag velat då nästan varje rörelse är en pärs, men det är bara att bita ihop för jag vet att jag blir bättre av det.

Till veckan har jag tagit ut komp på måndagen eftersom skolan är stängd, men på tisdag ska jag tillbaka i selen igen och hoppas att smärtan har släppt lite mer till dess.

Under veckan har tempen pendlat mellan minus 12 och minus 5 grader och man har kunnat njuta av en snörikvinter, men i morse var det minus 25 igen. Nu håller jag tummarna att det ska vara mildare imorgon så jag och min dotter kan ge oss ut på en ridtur igen med pållarna samt åka skidor på em med resten av familjen. Jag ser verkligen fram emot det...// Ha det...Channa

Nytt år och nya utmaningar

Julen rusade förbi. Firade hos svärmor i byn som isade igen...-36 grader då vi kom upp...nice!

Så vi satt mest inne under helgen, på annandagen då vi skulle resa hem var det bara -12grader.

Fick rapport hemifrån på julaftonen att vattnet frusit i huset och självklart i stallet - Lycka!!

Pappa gjorde ett tappert försök att tina, men lyckades inte...så vi stod i valet och kvalet om vi skulle fara hem redan på Juldagen...men så blev det inte.

Nyår firades på hemmaplan på Flycktas, med mina föräldrar. Mina bröder låg (som vanligt) i magsjuka, stackarna. Det är tredje året i rad för dem. Stackare!

Men vi hade iaf en mkt trevlig afton med god mat och roligt spel. Så det kan låta!

Mellandagarna jobbades det på beordrad övertid, jag hade legat redan två dagar före jul pga av smärtor, men det gavs inget undantag för det. Så veckan mellan nyår och trettonhelgen vart jag dålig så jag legat hemma. Typiskt.

Efter fyra veckor med grym kyla där tempen pendlat mellan -15 och -34 grader började man misströsta rejält, ska det bli ännu en iskall vinter? Men nu efter nyår har vi haft humant väder där tempen faktiskt pendlat mellan -3 och -12 grader.

Äntligen har jag och min dotter kunnat ge oss ut och rida igen. Hennes ponny behöver verkligen det, som stått på fri tillgång under jul och nyår utan motion. Men nu så är vi igång igen.

Martin är riktigt på tårna och känns helt underbar. Hoppas det håller i sig nu både vädret och hans fräschör. =)

Priser på foder och annat steg i höstas och jag har dragit mig för att behöva höja hyran, men nu insåg jag att det inte går längre. Talade om för hyresgästen att det blev höjning from nästa månad varpå hon protesterade, vilket ledde till att jag sade upp henne av den enkla anledningen att jag inte kan bedriva välgörenhet.

Hon har under hösten vintern förbrukat mer strö till sin häst än vad jag förbrukar till mina tre, trots tillsägningar att det inte ingår så mkt och hennes häst äter mer än dubbelt så mkt som min stora häst. Vid tillsägningar blir det alltid mothugg och konstiga bortförklaringar. Hon är endast här en av tre helger per månad och ofta bortrest tre till fem dagar, men betalar inte extra för mockning. Ifrågasätter om hennes häst får tillräckligt med hö eller vatten, trots att vi fodrar på för tre hästar till hennes och är mkt noga med vatten - dock lämnar vi inte ute vattenhinken då det är under minus 25 grader eftersom vattnet fryser sönder hinkarna. Hennes häst är så enormt upppassad att jag snart inte hinner med mina egna, vilket inte känns rätt - ändå är det jag som mår skit!!! Att jag aldrig kan lära mig att säga ifrån!!!

Hur kommer det sig?? Varför sätter jag mig alltid i den här sitsen?

JAG måste lära mig att våga lita mer på mig själv...Hur svårt ska det egentligen vara??

Jag KAN, jag VILL och jag SKA...krypa upp ur den underlägesposition som jag valt att sätta mig i, nu får det tammetusan vara NOG!!! Sådeså....

//God fortsättning, Channa

Ojdå, vad hände.....

Tjohopp, då hade 10 månader bara flashat förbi och jag som looovade att hålla min blogg uppdaterad framöver...hmm...ja det kan jag säga att det har jag kapitalt misslyckats med. Men som en tröst kan jag ju bara bli bättre...för sämre kan det inte bli....=)

Mkt har hänt sedan sist.

Lilla shettisen är såld. Jag har tagit examen. Ny bil och en ny häst har inhandlats. Renoveringen av huset fortgår. Utvändigt är vi så gott som klar.

Snabb uppdatering av vad som skett under dessa 10 mån som passerat.

Jobbet - jag återgick till min anställning på TP och arbetar som utbildare. I feb blev jag invald i Unionenklubbens styrelse och sitter där som jämställdhetsombud samt skyddsombuds suppleant.

I det team jag arbetar som agent har det varit mkt turbulent eftersom vi har gått igenom tre Tl byten under hösten samt en rejäl omorganisation.

Jag arbetar främst som utbildare, men sitter även som agent för att fylla ut min tid emellanåt.

Jag håller i utbildningar för två stora Siter i Norrland, både för agenter och för ledningen. Vilket är mkt underhållande.

Inom Unionen har det under hösten varit mkt hektiskt då vi hade varslat ett sjuttiotal kollegor, men i sista stund drogs varslet in. Nu har lugnet börja lägga sig och man återgår till vardag igen.

Renoveringen - Vi är äntligen klar med brädfodringen på huset och ommålningen, som gick mkt bra. Trekammarbrunnen är hemma men inte på plats, eftersom grävaren lyckades bryta ryggen veckan innan han skulle gräva hemma hos oss. Vår vanliga tur!!

Invändigt har vi fått upp innertaket i köket, matsalen och vardagsrummet, härnäst ska listerna målas och sättas upp. Vi inväntar även ett gäng spotlights som ska upp i taket i vardagsrummet.

Stall och hästarna får ni läsa i deras egen blogg.

Töserna är tio månader äldre och det har hänt mycket. Lilltjejen går sitt sista år på dagis och hennes språkutveckling går verkligen framåt, hon har äntligen börjat intressera sig för bokstäver och siffror, annars är hon mest intresserad av att regissera sagor och spela teater.

Stortösen har börjat andra klass och fortsätter med sin upptäckarlust och skolglädje. Hon har även fått låna en egen c-ponny som hon tränar med. Stortösen har även börjat på danskurs och tycker det är skoj på nyöppnade Starkstudio.

Jag tränar både sjukgymnastik en gång per vecka och tränar utöver det på Starkstudio i core-träning som fungerar mkt bra för min kropp. Min Whiplashskada gör sig ständigt påmind med värk som givetvis är värre under vinterhalvåret.

Ja, det var en snabb sammanfattning av det som hänt under de senaste månaderna.

Nu hoppas jag kunna klara av att uppdatera mig lite bättre framöver, men jag lovar inget. =)

//so long Channa

Examen avklarad

Jippie!

Nu har jag avlagt min examen som lärare i svenska och matte för de tidigare åren. Examensarbetet med opponering och respondering gick kanon.

Nu ska det ansökas om examensbevis...sen är det klart!

Har återgått till mitt tidigare arbete som supporttekniker och utbildare. Funkar hyffsat bra. Har varit dålig eftersom vi har haft en rekordvinter med rekordkyla. Tempen har legat mellan -30C till -35C ihållande i fyra veckor. Snacka om köldknäpp!

Resterande tid har tempen obönhörligen inte stigit mer än till -15C vilket tär på krafterna. Två helger har det varit runt -10C...och då blev man naturligtvis dålig i nacken. Har gått två veckor på smärtstillande och det börjar äntligen släppa något.

Ridningen har blivit rejält eftersatt pga av vädret. Har har det kommit över meterna med snö. Plogkanterna är rejält höga mellan en till en och en halv meter höga. Tack o lov har det inte varit några plusgrader, så snön är härligt fluffig. Perfekt att rida i för att bygga muskler på pållarna.

Idag var första dagen jag red sedan början av november och det var en rejält efterlängtad aktivitet. Jag tror att Martin även tyckte det. Vi har båda två blivit lite runda om våra magar, men jag kom åtminstone i mina ridbrallor med långkallingar under. Puh!

Solen sken och tempen låg stadigt på -10C helt underbart. Martin pulsade i snön och det märktes att det var tungt. Longerade en stund innan jag klev upp eftersom han var ordentligt yster. I knädjupsnö blir man fort svettig, puh! Men jag lyckades, trots stelheten, iaf att klättra upp på min "lilla" pålle (172cm) och vilken trav han hade, tjoho!! Red lite lösgörande i skritt och trav...sedan skrittade jag ut på den plogade vägen och då blev det lite mer sprutt i Martin, men han skötte sig finfint.

Lyckliga jag, som har en sån underbar häst! //Channa

Oh la la...vad tiden går...

Ja det har hänt en hel del i sommar...

Vi har lyckats panela om huset, de sidor som var kvar, ridbanan är i det stora hela klar det enda som återstår är staketet. Jag har varit på en massa kurser med min nya häst och lyckades pricka in mina två veckors semester då solen visade sig i sommar.

Vi lyckades pricka in den regnigaste helgen då vi var ner till Leksand och tältade... men det gick hyffsat bra ändå...

Flickorna har varit på Ridläger hos gulliga Sigrid och hennes barn, de leker fantastiskt bra oxå.

Eleonore har fått galoppera på Örvar och gjorde det med bravur - har en otrolig balans och korrekt sits.

Trots en drygt regnig sommar har tiden som vanligt gått alldeles för fort. Nu har en ny termin börjat och jag har hunnit praktisera inom skolan i en klass 5 - otroligt givande och den här gången har jag känt mig bekväm i rollen som lärare.

Jag har äntligen bestämt vad jag ska skriva om i mitt examensarbete...håller tummarna att min handledare, som jag blir tilldelad nästa vecka, godkänner det.

Eleonore har äntligen börjat åk 1 och är full av förväntan.

Jag känner mig otroligt sliten och trött men det tror jag beror på att sommaren erbjudt så lite sol.

Min nya häst kom tvåa på kvalitetstävlan i Sundsvall - trots att han inte var i sitt esse för dagen - läs mer om det på mina hästars blogg.

Min svägerska har nedkommit med en liten tösabit som ska heta Nova och en kamrat har fått en liten Isak. Nu börjar det bli många bebisar runt omkring... men var lugn...jag har nog med det jag har... =)

Ja, då tror jag att jag har fått med det mesta som hänt.// kram Channa

Denna termin till ända...

Äääääntligen...är vårens kurser avslutade...puh - blev rejält jäktigt i slutet då man satt med två tentor och blev allena på tre grupparbeten....dygnets vakna timmar räckte inte alls...så då blev det många, många sömntimmar som fick strykas...men nu är det över i alla fall...nu vill jag bara soooooooovaaaaa!!!

Hästköpet är avklarat - imorgon kommer lilla pållen hem.

Idag var jag och min man upp till S-vall och hämtade vå nya bil - en Huyndai Tucson CRDi -07:a som gått 4300mil. Nu ska jag banne kunna ta mig till träningarna med nya hästen i vinter iaf.

Ja, nu laddar jag för att pållen ska komma hem  - sedan blir det träna träna träna som gäller...ska bli såååå roligt.

Min svägerska har nedkommit med en liten tösabit och min klasskompis fick en liten grabb. Stort grattis till er!

På måndag börjar man jobba igen - men bara två veckor för sedan har jag två veckors semester - gah, så efterlängtat! Vila, sova och rida!!  

Examinationsterminen börjar redan vecka 32 - så det blir en kort sommar i år, men så slutar den redan i december - det är oxå hemskt skönt!

Ha det så bra och lev livet...//Channa

Jag glömde ju....

Jag måste ju bara få berätta....
På vår bröllopsdag(6/5) fick jag en jättefin bukett av min make (som brukligt är)...Den bara måste förevigas...Han som påstår att han inte är någon romantiker...kan inte jag hålla med om - eller har han kanske ändrat på sig tro? Njae...han har alltid varit såhär go och mysig, ett riktigt kap i mina ögon.
Jag måste bara ge honom en stor eloge för hur gullig han är som ställer upp på mitt pluggande och alla mina tokknasiga ideer hela tiden... puss på dig min älskling! //Channa

Hottentott i farten....

...och tiden bara rusar som vanligt...eller är det bara för att det är vår som det känns så...
Uj uj uj..vad mycket det är som hänt sedan sist. Tentan som jag skickade in senast blev ratad av en till synes tokig lärare - han flippade ur totalt för oss alla som gick kursen. Han hånskrattade oss i ansiktet och talade i princip rakt ut om att vi tydligen var så dum i huvudet som han redan misstänkt eftersom ingen av oss hade klarat av att genomföra uppgiften - detta kan jag tala om kom som en total chock för oss alla. Han återkom flertal gånger att vi varit sååå taskiga på honom som inte tagit hänsyn till hans hårda arbete med att förbereda oss för en salstenta som vi skulle ha klarat galant. Utan vi hade sabbat allt eftersom vi hade yrkat på en hemtenta - men vi fick allt skylla oss själva - så skrattade han i mjugg åt oss.

Nåväl - vi gick alla vidare med ärendet och har fått en ny examinator och har precis i dagarna fått skicka in alla uppgifter samt våra tentor pånytt så får vi se hur det går - håll tummarna.

Besiktningen av hästen gick inte bra - han var för öm i fötterna (oskodd) men vi tar omtag och provar igen - nu med skor runt om. Nu gäller det bara att vi hittar en tid som passar för oss båda - igen!! Kan tillägga att det är tur att kliniken även har öppet på lördagar!! Puh - så det kanske ordnar sig.

Till veckan börjar en ny tenta period.. två tentor att skriva på två veckor och till det ska en vetenskaplig text analyseras och skrivas en utförlig rapport på - dubbelsucka!!!
Nåväl - det brukar ordna sig till slut iaf..=) På något vis hinner man...hehe...

För två veckor sedan fick jag en annan chock - min syn grumlades rejält så jag såg inget annat än grått och svaga konturer - jag trodde det var min skärm på jobbet som hade gått sönder - döm om min förvåning då jag upptäckte att även min kollega bredvid mig oxå var alldeles grå....Yikes!
Panik!!

Nåväl det gick över men jag klarade inte av att sitta vid en skärm eller läsa en bok på över en vecka...snacka om onödigt stressad man blev när man hade *loads n´ loads* av skolarbeten att slutföra inom en mkt tight tidsram....*hjärtsnurp*

MEN...jag lyckades få ordning på *skiten* trots motgångarna med hjälp av min klasskompis.
Men nu ligger hon med foglossningar och har missat hela inneveckan - stackaren - nu får hon allt kläcka ur sig "ongen"... så det blir någon ordning...Bara 1 ½ vecka kvar - hoppas verkligen at hon slipper gå över...Uffa, minns alltför väl hur ont det gjorde...ilar i bäckenet bara jag tänker på det! *skickar en kram till dig Ullis*

Till helgen blir det mkt att göra...arbetsdag på flickans skola, klippa klor på vår gamla hund och fräscha upp sommarhagarna med nya elrep - bort med de värdelösa elbanden, som bara blåser av hela tiden. Sedan ska jag se om jag kan låna en liten fyrhjuling med tippvagn, så jag kan mocka ur vinterhagarna - uffa inget roligt alls!! Blä!! Men nödvändigt ont!!

Ja, det var en liten uppdatering till nuet det...//kram Channa


Optikern ansåg - till min bestörtning - dock att jag behövde nya glasögon tillika läsglasögon - hjälp är jag såååå gammal nu!

Färdig!

Tjoho..................Nu är den ivägskickad....tentan alltså...Såååååååååååååå...skönt!!!
Nu ska jag bara slappa...ehe... tills imorgon iaf... för då är det dags att ta itu med de andra kurserna som jag försakat denna vecka........
Soligt har det varit idag oxå... På förmiddagen kom de förbi och lade på mer kross på min ridbanebotten...Nu känns det som att våren äntligen är här...
Naturligtvis fick jag dem att skotta bort hästskiten i hagen med traktorn oxå... så nu slapp jag det, skönt!! Har varit gruvsamt!!!

Hoppas på sol imorgon oxå...man blir som så mycket gladare då, även om jag ska sitta inne på jobbet och senare på bibblan...

Bilen ska besiktas imorgon oxå...håll tummarna att den går igenom!!!
Den ska ju säljas...Någon som vill köpa en Sonata som har gått 14 tusen mil?? Urtrevlig bil!

Imorgon blir det lönesamtal oxå ... yikes - det är lite läskigt! Det var länge sedan jag var med om det... // kramiz Channa

Slutfasen................

.......på tentan... efter allt stoffsamlande och sammanställande är det bara diskussionen kvar att skriva. Men uj, uj, uj....i vilken ände ska man börja. SUCK!

Idag var det bara för fint vårväder för att sitta inne - så imorse for jag först iväg på folkan för att kolla om jag kunde hitta några kläder till barna på bytardagen.. sedan handlade jag lite käk -grillkorvs förstås. Väl hemma städade jag ur min bil eftersom den ska besiktas på tisdag. Maken hade börjat röja i vårt förråd redan så när jag var klar med bilen var det bara att hugga in och hjälpa till. Alltid en massa att köra till skroten.
Jag kan inte fatta hur man kan samla på sig så mkt skit under ett år - för det är ju på den årliga vårstädningen man upptäcker allt onödigt man dragit på sig eller sparat under året.

Nej väck ska det...bort bort bort.......

Sedan fick vi besök av min gamla hund och hennes nya ägare eftersom det var dags för kloklippning igen....
Solen gassade och det var en otrolig vårvärme - man kunde ju inte bara tvinga sig in till tentan iaf. Kaffe m godis och frukt som tilltugg blev det till lunch för ingen hade lust att stå inne och laga mat.

Något senare på eftermiddagen fick vi nytt besök då hade vi dragit igång grillen ute för att käka grillkorv med bröd - naturligtvis utomhus.

Imorgon ska jag ta itu med makens bil och förhoppningsvis har solen skavt tillräckligt på isen så avrinningen har kommit fram - i så fall kan jag ge mig på att tvätta bilarna oxå.
Men imorgon måste jag nog se till att inte vara ute så länge som idag - för det är alldeles för mkt kvar att skriva på tentan.

Hela kvällen, från åtta, har jag suttit och sammanställt resultatet för att kunna bygga upp en diskussion. Men det känns som jag har börjat i fel ände...hmm jag tror jag har hunnit glömma bort hur man bygger upp en korrekt rapport. Suck!
Nåväl klockan gick alldeles för fort men jag har iaf fått ihop 20 sidor - nu ska diskussionen oxå in och den kommer säkert hamna på mellan fem och sex sidor text och jag har endast två dagar till på mig att jobba med den. Dvs. om jag inte jobbar på måndag.

Jag trodde aldrig det skulle vara sååå svårt att skriva en diskussion... men det var det!
Nåväl jag får ta nya grepp imorgon, för nu kommer jag inte längre iaf...
kram och natti // Channa

Tentatider...igen!!!

Jahapp, nu har man ånyo nått tentaperioden igen. Den här gången känner jag dock att jag inte är lika väl förberedd som tidigare. Var månde detta sluta!
Motivationen är inte på högsta nivå trots att ämnet vi nu läser borde vara mycket intressant... bidragande orsak tror jag kan vara att annat distraherar mitt fokus just nu. Som t ex. ett förestående hästköp (läs mer om det på mina hästars blogg) och dessutom struliga direktiv och rejäla (läs omänskliga) uppgifter från högskolan.

Jag kämpar tappert på för att komma igenom litteraturen - men fokus vill inte infinna sig...suck!
Än så länge..peppar, peppar... så har jag inte missat någon deadline och det är inte min intention heller...men med denna "workload" så är det frågan om man orkar hela vägen.
Jag har fått halvera min arbetstid för att ha en suck att hänga med i tempot... sjuka barn gör inte saken lättare.
Nåväl, jag tror att allt ordnar sig i alla fall, bara jag får ett avslut på hästaffären och kan släppa den distraktionen. Men då blir det antingen att hitta en annan eller så måste jag skapa tid för at träna min nya häst..hehe.. ja, alltid är det något.....

När man pluggar har man tydligen inget liv... ofta önskar man att man var klar och endast arbetade - så man kunde njuta av fria kvällar - för det är obefintligt med sådana nu! Men å andra sidan gillar jag pluggandet eftersom man får styra sin tid själv i mångt och mycket och sedan så läser man ju för sin egen skull.
Oj, vad deppigt inlägget blev...hmm...ja, men det är lite stressigt nu.....

Eleonore trillade ner från ett träd med ansiktet före i torsdags på skolan. Då jag mötte upp personal och dotter på sjukstugan såg Eleonore ut som hon gått nio ronder mot Mike Tyson. Stackars liten! Hon hade bitit sig ordentligt i underläppen, men i övrigt var hon oskadd frånsett några skrubbsår i ansiktet. Hon var lätt chockad men repade sig fort. Läkaren som kollade henne talade om att de inte syr inne i munnen utan slemhinnorna läker så fort ändå.
Vi hämtade lillasyster på dagis och sedan for vi hem och mumsade på glass och sedan fick Eleonore sitta med isbitar på sina svullna läppar. Jag lade på lite xylocain så det inte skulle göra så ont.
Hon är så tapper när olyckan är framme, min lilla Eleonore.
Idag är det full fart på henne...

Under fredagskvällen insjuknade lilla Celine i hög feber - ja en olycka kommer sällan ensam - som de säger! Hon låg i hög feber hela lördagen oxå. Men på söndagen så var hon på benen igen.
Vi hade en liten mysstund på lördagskvällen under Earth Hour, då vi släckte ner alla lamporna och sedan tände vi en massa ljus och hade lite godis och så satt vi och löste gåtor tillsammans.
Min make var lite sur för han fick inte titta på slutspelet i fotbollen.

När Fortum kollade hur mycket el som sparats under denna nedsläckning var det BARA 2%. Synd att inte fler ställde upp och släckte sina lampor. // Channa

Helgen som gått!!

FJÄLLRESA!!! för att överraska svägerskan som fyllt 30-år.

Vi kom fram till Ljungdalen strax före tre på fredagen och sedan packade vi (Peter, jag och Veronika) oss på en skoter m kälke och for den sista biten ut på fjället. Vackert var det!!

Det hade säkert varit ännu tjusigare om solen tittat fram.
I stugan (45m2), som vi skulle bo i, fanns varken el eller vatten och ingen mobil mottagning. Spännande!!

Då vi kom fram bekantatde vi oss med svägerskans (Erika) svärföräldrar(Supertrevliga) ett par timmar innan Erika kom. Vi gjorde iordning överraskningsmiddagen, bäddade upp sängarna och gjorde allt klart.

När vi hörde skotern gömde vi oss bakom köksbänken, så när Erika först kom in anade hon inte att vi var där förrän vi hoppade fram....Snacka om Chock!!!
Hon stod bara och gapade i dörren!!

Det blev medhavd kärlknöl och potatisgratäng som vi tillagade i deras gasolugn. Det blev superlyckat! Sedan förflöt kvällen med spel och en massa öl!! Åh då blir man så här rolig!!

På lördagen så stack vi ut och tolkade efter skotern på fjället. Fortfarande grått men iaf inte kallt. Först skulle vi bara klättra upp för snövallarna för att komma upp på leden...sedan skulle vi få på oss skidorna och åka iväg...

Sedan skulle vi (Peter) bara ta sig upp på skidorna så vi kunde fara (nån gång...) Jag försöker tappert hjälpa honom..ehe.. Det kan vara svårt mä balunsen ibland...hahaha

Sen var det bara "té å åké"...

Härligt roligt så länge skaren bar... mindre roligt då man stöp i backen, och svänga var det inte tal om för då skar man igenom skaren och for ner i den djupa snön...

Vi tolkade upp på fjälltopparna och sedan var det friåkning nerför...Verkligen härlig frihetskänsla och hisnande känsla av äventyr...
Över isarna så gick det fort - jag vet inte hur många gånger min käre man dök med näsan före i snön på denna tur... men roligt hade vi...okej, jag erkänner, jag for oxå ner i snön jag mä....fniss!!

När vi kom hem till stugan var vi trötta och matta - inte dåligt vilken träningsvärk vi fick i ben, rygg och armar sedan..hehe.. Börjar nog bli lite gammal för dessa äventyr...äsch, en få int´va blödí ....

Men det var i alla fall skönt att komma in i stugvärmen igen efter en härligt uppfriskande tur på fjället... Vi fikade lite mackor och sedan blev det ingen middag. Killarna hade dragit upp härliga rödingar som vi skulle tillaga till lunch på söndagen innan vi for hem. Mums!!

Jag somnade i alla fall en stund medan grabbarna for iväg och hämtade fisken... åh, det var riktigt skönt faktiskt... När grabbarn kom hem med firrarna så fick min man rensa och göra dem i ordning inför morgondagen....

Sedan var det vila och mys som gällde resten av kvällen...
Vi spelade lite spel och grimaserade för kameran och bara njöt av varandras sällskap. Så där lugnt som det bara kan vara på fjället i en stuga utan el, vatten och mottagning på mobilen.. Riktigt myspys med andra ord....

Så här smaskigt blev våran lunch....




Det var vår hela helg...//Channa

Födelsedag!!!

Trettiofem bast!!! Yikes !!!
Vad åren går fort när man har skoj! Eller hur!
Ångest? Svar: NEJ ! Bara ett år äldre!! tjugofem+ säger jag om någon frågar...hehe...

Vad har jag gjort på min födelsedag då? Jo, morgonen började som vanligt med uppstigning och utfodring av barn och hästar. Hann faktiskt med en tallrik fil jag oxå!
Sedan bar det iväg till förskolan med minstingen och till skolan med min andra dotter. Det var öppet hus på skolan idag, så jag har varit på skolan med henne hela dagen. Roligt att se vad de gör under en hel dag och hur mycket hon har lärt sig på skolan sedan hon började i höstas.

När vi kom hem lade jag in räkningarna...uffa - trök-göra! Se sina surt förvärvade stålar pysa iväg till allsköns olika företag...men men...så är det om man ska leva ett drägligt liv. Inget vidare att göra när man fyller år i alla fall - men nödvändigt.
Sedan satte jag Eleonore på att lägga logiska mönster pussel på datorn och jag själv tittade på ett avsnitt av min favoritserie Kyle XY....mmmm...goding!

Sedan började jag med maten och min man kom hem - så han gjorde färdigt maten medan jag for iväg och hämtade Celine som var hos mormor...han ville visst ha några minuter att fixa "något" innan jag kom tebax...undrar vad det kan vara *fniss*

Jag ringde till en bilfirma och frågade om en bil oxå - då bestämde vi att vi eventuellt skulle åka ner och provköra den på lördag. Min man skulle på möte så han drog direkt efter middagen.

Vi har så gott som bestämt att vi ska köpa en dieseldriven Hyundai Tucson....
Nu ska jag mysa en stund med barnen innan de ska sova... //kramar Channa

Jag ska bli faster igen....

YES!

Jag ska bli faster dubbelt igen... oj, vad det lät, som att jag var gammal... det är jag inte.. ehehe!!

Min bror ringde och berättade att han ska bli pappa igen i augusti. Åh, så mysigt!!!
Nu är det många som ska få bebisar runt mig... huj, huj...

Mina flickor tjatar på mig oxå att de vill ha en lillebror - de tror bestämt att man kan bestämma vad man vill ha - så blir det så. *fniss* Njae.. det funkar ju inte riktigt så.. hehe!

Min kurskamrat, Ulrika, ska få bebis i maj, min kompis, Anja, och min svägerska, Erika, ska få bebis i juni och min andra svägerska, Johanna, ska få bebis i augusti. Ett riktigt babyboom år !!

Det är så roligt att shoppa bebis grejor !!